Internet för alla

För många år sedan kom min sambo hem från en kurs han gick på hos arbetsförmedlingen och sa: jag har provat något idag som jag tror du skulle gilla. Det kallas för Internet.
Och hur rätt hade han inte. Internet har blivit en betydande del av vardagen, både på jobb och under fritiden. Där kan jag hitta allt från bakrecept till akademiska uppsatser. Det mesta går att få fram numera genom några tryck på tangentbordet.
Numera måste man nästan ha tillgång till en dator och uppkoppling för att vara delaktig i samhället. Det mesta av samhällsservicen finns att tillgå via nätet och de flesta ärenden går att göra hemma vid datorn. Utan Internet blir det mer komplicerat att sköta sina ärenden. Därför är det viktigt att så många som möjligt lär sig den nya tekniken och blir digitala. Digidelkampanjen har varit mycket framgångsrik i detta arbete och mer finns att göra.

Under senare år har de sociala medierna tillkommit. Enkla sätt att hålla kontakt med vänner, men är nu även en möjlighet att följa med i vad som händer i samhället och inom det område man jobbar med. Tonen på Twitter har tyvärr blivit tuffare och hårdare allt eftersom. Numera är det många journalister och politiker som vill få ut sina åsikter där, vilket ibland leder till skarp ordväxling.
Det är en tråkig utveckling och jag vet flera som fanns på Twitter förut men som har övergått bara till att vara på Facebook då de tycker att tonen är en annan där. Men allt beror på vilka man följer. Sitt flöde skapar man ju själv.

Under våren var jag inbjuden till Stockholm Internet Forum, en konferens för att främja frihet och öppenhet på nätet. Internets möjlighet till att ge u-länder ekonomisk och social utveckling var också en viktig del av konferensen. Jag tyckte det var väldigt intressant att höra hur Internet styrs och regleras runtom i världen. Flera länder har regimer som kraftigt vill styra upp informationsflödet.
Begreppet öppenhet kan tolkas väldigt olika beroende på var i världen man bor.
Efter Snowdens avslöjanden har det varit en livlig debatt om hur mycket staten ska kunna se av vad gemene man ägnar sig åt på nätet. Ett öppet Internet gör att alla kan delta på lika villkor. Det har tekniska, ekonomiska, sociala och politiska fördelar. Men det kan hämmas allvarligt av överdriven reglering och styrning från myndigheter eller privata organisationer. Alla ska kunna ha tilltro till och lita på Internets grundläggande tjänster.

I utvecklingsländer är det viktigt med billiga mobiler och att få tillgång till nätet utan allt för stor kostnad. Många människor har inte råd med internet trots att det finns utbyggda nät. Det är viktigt för en god skolgång med tillgång till information och sedan att få möjlighet till högre utbildning, även för de från fattiga områden. Förhoppningen är att så småningom ska priset för internetuppkoppling ligga 5% under den genomsnittliga månadsinkomsten i varje land.
Genom organisationer som tex Alliance For Affordable Internet arbetas det hårt inom det här området. Men det kommer förstås att ta sin tid.
Internet och de sociala medierna är under en ständig utveckling. Hur det kommer att se ut i framtiden går bara att gissa. Men jag kommer med intresse att följa detta och engagerar mig gärna i det.

Helén Palm, bibliotekarie i Sollefteå

Ögonblicksbilder från bibliotek

Här kommer ett inlägg om det mångfacetterade verksamheterna som ständigt pågår på bibliotek och som via sociala medier kan lyftas fram. För att läsa texterna på bilderna kan ni dubbelklicka på kortet. 

Adams Welins uppsats ”Programverksamhet - Ett uttryck för folkbibliotekets identitet” tar upp många olika intressanta och viktiga aspekter kring bibliotekens programverksamheter.  Det finns mycket att säga om Welins reflektioner och slutsatser men jag fastnar för ett litet stycke  på sidan 5 , Welin skriver:

”Författarna (Hvenegaard, Rasmussen och Jochumsen ) föreslår att folkbiblioteket, i jakten på en institutionell identitet, borde bejaka sin diffusa, alldagliga framtoning: ”this lack of distinction, including the library’s image of ordinariness, is exactly what constitutes it as an institution used by so many” (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2003, s. 92). Vidare menar de att folkbiblioteket borde bejaka den mångfald som kännetecknar samtiden. Om ambitionen är att spegla det senmoderna samhället är det omöjligt och icke önskvärt att utforma en enhetlig institutionell identitet.” 

”Bibliotek borde bejaka sin diffusa, alldagliga framtoning och det är omöjligt och icke önskvärt att utforma en enhetlig institutionell identitet.”

Jag tänker att det ligger mycket i det som Welin skriver och att sociala medier ger möjligheter att berätta och skildra de mångfacetterade verksamheterna och aktiviteterna som pågår såväl internt som externt på bibliotek. Jag har samlat på mig några exempel från olika bibliotekstyper.

Det första exemplet kommer från den Uppsökande verksamheten på Sundsvalls bibliotek som via facebook ger olika tips och berättar om sina verksamheter till exempel minneslådor och bokprat. öbb14

Lidingö stadsbibliotek har en utmärkt Talboksavdelning som förra veckan uppmärksammades på facebook.

öbb11

Vagnar och hyllor är viktiga för alla bibliotekstyper och ibland behöver dem repareras, vilket Riksdagsbiblioteket  skrev om på facebook.

öbb7

Och när alla studenter börjar på höstterminen så märks det i biblioteken, Linköpings universitetsbibliotek har till exempel haft många biblioteksvisningar  enligt Annelie Friberg.

öbb2

Att besöka förskolor och öppna förskolor kan vara en del av barnbibliotekariens arbete. Kerstin från Biblioteket i Ekerö berättade på facebook från ett besök.

45

Naturligtvis puffar många bibliotek för nya böcker, boktips, programverksamheter och utställningar. Kanske kunde man länka ännu mer till bibliotekets katalog/webbsida än vad som görs? Jag inspireras dock av Upplands-bro gymnasiebiblioteks tweet om deras fina och angelägna utställning.

öbb15

Alla dessa små berättelser och ögonblicksbilder från olika bibliotek, ger sammantaget en mångfacetterad bild av bibliotekens verksamheter. Och det är klart att om man får ministerbesök, öppnar nytt bibliotek eller firar att man blivit årets lättlästa bibliotek ska detta uppmärksammas men glöm inte bort det lilla som händer i bibblan :)!

P.S Grattis Halmstad bibliotek, årets lättlästa bibliotek 

öbb3

//Cecilia Bengtsson, Regionbibliotek Stockholm

Digital demokrati och digitalt lärande. Några nedslag från årets Almedalsvecka

Jag hade möjligheten att delta ett par dagar under årets Almedalsvecka. Förutom seminarier om civilsamhället, kultur och jämställdhet deltog jag på ett par seminarium kring sociala medier, digital delaktighet och digitalisering. Utbudet under Almedalen är dock enormt och därför är det extra tacksamt att man kan titta på seminarier i efterhand. Här kommer några nedslag:

Ett seminarium som inte filmades var ”Från I Have A Dream till #ihaveadream: Ny teknik i demokratins tjänst” Panelen bestod av Emma Rung, kampanjledare, Miljöpartiet, Charlotta Friborg, Tidningschef, Östgöta Correspondenten, Måns Adler, Founder, Bambuser, Marcin de Kaminski, ämnesföreträdare yttrandefrihet och ICT, SIDA och Anna-Maria Böök, tf Kommunikationsdirektör, Rikspolisstyrelsen. Tillsammans gav de olika perspektiv på sociala medier och ny teknik. De lyfte också perspektiv kring digital demokrati och ansvar, lokalt och globalt. Jag tar med mig flera saker från seminariet bland annat var det intressant att höra hur Polisen arbetar med sociala medier för att få ökad medborgardialog, få in tips och sprida information via olika kanaler. Polisens syfte och mål går att applicera även på bibliotek. Jag tänker också på bibliotekens viktiga arbeten med digital delaktighet.

IMG_3262 Panelen ”Från I Have A Dream till #ihaveadream: Ny teknik i demokratins tjänst”

Ett annat forum kring digitalisering var HejDigitalt som varje morgon hade ett program med olika inbjudna gäster kring digitalisering, innovation och entreprenörskap. Ovanstående länk är till onsdagens föreläsare, Bazookas digitala strateg Hanna Kastås om hur man kan bli en digital stjärna med konkreta tips och tankar kring hur man kan jobba med sina digitala kanaler. Länsbibliotek Jönköping lyssnade på andra föreläsare på HejDigitalt och har skrivit reflektioner om det på sin blogg.

Joakim Jardenberg med flera hade under Almedalsveckan en daglig talkshow, live på internet – Helsingborg flyttar in. På sin webbsida skriver det ”Fokus är samtalen om staden som plattform för samhällsutveckling med hjälp av internet/digitaliseringen.” Många intressanta gäster deltog i talkshowerna bland annat Johanna Frelin, vd på HyperIsland. Hon pratade om glädjen i att dela med sig och hur man skapar en lärande organisation och vikten av att inte bara lära utan att också lära av. Här kan ni titta på programmet:

IMG_3060

Joakim Jardenberg i samtal med Johanna Frelin, VD på Hyperisland.

Intressant att spana in är även Teachmeet Almedalen. där lärare och skolpersonal delar med sig av goda och konkreta exempel kring  till exempel hur man arbetat med Ipads, makerspace och källkritik i undervisningen. Lyssna till exempel på Carl Heath som pratar om ett projekt där elever fick konstruera digitala musikinstrument och sedan arrangera en konsert. Han pratar cirka 25 minuter in i sändningen. Ett extra plus var att teachmeet höll till i otroligt vackra St: Nicolairuinen.

???????????????????????????????

Den röda tråden i alla dessa seminarier tänker jag är det digitala lärandet som sker. Utbytet av kunskap och erfarenheter kring olika områden. För min egen del innebär möjligheten att ta del av allt detta ett lärande som sker genom olika kanaler och tillsammans med andra. Det i sig förtjänar ett eget blogginlägg men nu går jag på semester :).

//Cecilia Bengtsson, utvecklingsledare Regionbibliotek Stockholm som även tagit korten

Guida och handleda – eller vad är egentligen en referensfråga?

Kortkatalog

Vi måste våga lämna referensdisken och ”tänka utanför bibliotekskatalogen”. Internet är på väg att bli alla människors bibliotekskatalog. Vi måste därför bli bättre på att använda nätet och lära fler att bli bra nätanvändare. Guida och handleda.
Ungefär så sa Gunilla Fors när Nätverket Digibib 28 maj ordnade en dag om MIK, referensarbete och digital delaktighet i Stockholm. Digibib är Biblioteksföreningens expertnätverk för digitala bibliotekstjänster. MIK står för medie- och informationskunnighet och MIK-rummet är Medierådets webbresurs som riktar sig till barn och unga, skolor och bibliotek. MIK är ett begrepp som just nu har vingar och sprider sig utanför skol- och biblioteksvärlden, berättade Niclas Lindberg på Svensk Biblioteksförening, som inledde dagen  med en förklaring av begreppet och dess relevans för oss som jobbar inom biblioteksvärlden.

Gunilla Fors på Malmö stadsbibliotek utgår ifrån MIK i sin föreläsning om ett uppdaterat referensarbete. Gunilla pratade om hur biblioteken kan använda sin kompetens för att hjälpa människor förstå och navigera i ett nytt medie- och informationslandskap. Hon pratade om de utmaningar biblioteken står inför när de ”traditionella referensfrågorna” blir färre och människor kommer till biblioteken med andra frågor och nya behov. Och vad är egentligen en referensfråga idag, är en central fråga som Gunilla fick mig att fundera över.

Bild: Gunilla Fors
Nya informationsbehov ställer ökade krav 

Gunilla Fors ger oss flera exempel på människors informationsbehov idag som ställer ökade krav på biblioteken.

Det räcker inte längre att hjälpa folk med sökningar i Google, eller lära ut hur man söker i Google – vi måste lära ut hur Google fungerar. Google är en söktjänst men också ett multinationellt företag som samlar information om oss utifrån våra sökningar för att placera annonser bättre. Vad betyder det för oss som användare? Vi bör informera människor om filterbubblan, menar Gunilla. Hur den funkar och vad vi kan tänka på för att skydda vår identitet på nätet bättre.

Medierna är snabba med att rapportera om nätets baksidor, vilket skapar rädsla hos osäkra användare. Kapade facebookkonton, kapade identiteter och nätbedrägerier.
Men hur fungerar egentligen sociala medier? Hur kan vi skydda oss bättre på nätet och bli bättre på nätsäkerhet och integritet? Detta behöver vi på biblioteken ha bättre kunskaper om och lära ut till fler. Då kan vi hjälpa människor att överkomma sina rädslor och våga använda sociala webben. Inom detta område kan biblioteken göra mycket mer, fungera som guider och fortbildare betonar Gunilla och jag håller med.

Det räcker inte att biblioteken hjälper sina besökare att plocka fram och hitta bilder. Vi måste berätta om upphovsrätt, hur och till vad bilderna får användas. Hur fungerar olika upphovslicenser, vad är Creatice commons osv?

creative_commons

Biblioteken är en väldigt textbaserad verksamhet, vårt innehåll och vår information bygger på text. Vilket förstås inte passar alla av olika anledningar. Vi måste bli bättre på att tillämpa multimedia idag då det finns gott om utmärkta multimediaresurser på internet. Genom att hitta och tipsa användarna om dessa kan vi hjälpa fler till nya kunskaper tror Gunilla och nämner instruktionsfilmer och lektioner på Youtube, MOOCS och öppna lärresurser som exempel.

youtube-app-logo

Vi behöver uppdatera vårt referensarbete menar Gunilla. Möta nya användare där de är och fånga upp frågor och informationsbehoven där dessa uppstår. Jag skriver mer om virtuellt referensarbete och Bibblan svarars arbete med att försöka möta nya användare och frågor på Twitter och Facebook på bloggen Samtal pågår (som handlar just om referenssamtal).

Jag håller med om det mesta Gunilla Fors tar upp i sitt föredrag. Det finns mycket att fundera över kring bibliotekens funktion och ansvar i ett växande e-samhälle. Vår roll i ett ständigt informationsflöde där många har en självklar plats men där andra hamnar utanför.

Här kan du ta del av hela Gunillas föreläsning som även finns på Slideshare.

 

/ Hanna Johansson, Regionbibliotek Stockholm

 

Bibliotekarien som DJ – eller hur jag fick 400 följare på Spotify

För min generation gick upptäckten av ny musik och upptäckten av nya livsstilar hand i hand. Musiken bekräftade det som hände runt om i samhället och berättade om det– oavsett om det handlade om progg, punk eller Marvin Gaye. Musik har därför haft en stor betydelse för mig i mitt liv. Men när såväl kassettbandspelare som vinylspelare slutat fungera, sparade jag min musiksamling mest av nostalgiska skäl.
Så, som många andra musikälskare blev jag helt begeistrad när Spotify kom för några år sen.
Här gavs möjligheten för en billig penning – eller ingen alls om man kunde tänka sig stå ut med reklamen – att få minnas och återupptäcka gamla favoriter och upptäcka helt nytt.

Som de flesta Spotify-användare gjorde jag olika listor över mina min favoritmusik och blev naturligtvis glad om någon upptäckte och uppskattade min goda smak, men det var inte det viktiga. Efter ett tag började jag som en god bibliotekarie fundera över om det finns musik med koppling till, säg bibliotek eller läsning eller så, på Spotify. Och det fanns det naturligtvis. Genom traditionellt biblioteksarbete; dvs samla in, göra urval och presentera det – gick det ganska snabbt att få ihop en spellista för bibliotek och en annan för världsbokdagen.
– Ja, det var ju kul det här, men vad kan bibliotek göra mer?, tänkte jag och börja kolla runt för att se hur och om bibliotek använde sig av Spotify i sin verksamhet. Ett bibliotek som jag hittade som gör spellistor för sina studenter är Chalmers bibliotek i Göteborg. Deras spellista ”Chalmerskortégen bygglåtar genom tiderna” har i skrivande stund 387 följare och innehåller musik av artister från Anita Lindblom till Toy Dolls. Annars var det ganska knapert, även om jag kan tänka mig ett antal sammanhang där biblioteken kan använda sig av Spotify – allrahelst som man kanske minskar på utlåningen av CD-skivor. Skolbibliotek kan t ex göra listor med avslappnande musik eller naturljud till eleverna i samband med plugg.

Själv har jag lekt med två användningsområden:

1)      Bokens ljudspår

Ni som läst Peter Robinsons deckare med kommissarie Alan Banks, vet precis vad jag menar! Banks lyssnar mycket och ofta på musik, när han kör bil, när han kommer hem och tar ett glas vin efter jobbet sätter han på en skiva. Han går emellanåt på spelningar. Hans som spelar i ett band.

Men hur låter artisterna han spelar? Tack och lov för nördar! Johan Ahlenius heter en person som hjälper läsaren/lyssnaren. Johan har satt samman spellistor till fler av Peter Robinsons böcker så att man kan följa kommissariens musikaliska fotspår.
Mörkrets alla färger

Bad boy
Själv kände jag ett behov att göra en liknande spellista efter att ha läst Peter Høegs bok ”Den tysta flickan” eftersom jag var bara tvungen att lyssna på musiken som författaren refererade till för att förstå boken bättre.
På samma sätt gjorde jag ett soundtrack till Ursula Poznanskis ”Saeculum” eftersom musiken var ett bärande och återkommande element för huvudpersonerna.
Att skapa den här sortens metainformation är både kul och allmänbildande och ger ett mervärde till upplevelsen för läsarna och borde vara intressant för biblioteken att jobba med tycker jag.
Om ni vill starta någonstans, skulle jag rekommendera er att börja med att göra spellistor för musikerbiografier, Ijz – ni vet. Själv funderar jag på att göra en lista till Bob Dylans Memoarer.

2)      E-ljudböcker!
Visste ni att det vimlar av e-ljudböcker på olika språk på Spotify? Klassiker och ePoesi på engelska finns till exempel.
Förra sommaren gjorde jag en sökning efter e-ljudböcker på svenska och fick ihop en bra lista, tyckte jag. Lite fler sökningar gav såväl en sagolista som en Astrid Lindgren-lista och en Sune-lista. Semestern var räddad!
Och det är här ni hittar mina 400 följare! I och med att jag skrivit på min blogg om mina spellistor, har mitt inlägg hamnat högt i sökrankingen i Google när folk sökt efter ”ljudböcker på Spotify”. Det har gjort att mitt blogginlägg om e-ljudböcker är ett av de mest lästa på min blogg (har lästs drygt 21 000 gånger) och att mina e-ljudböcker genererat runt 400 följare. Det vill säga vanligt hederligt biblioteksarbete: samla, tillgängliggöra och marknadsföra. Något som vilket bibliotek som helst kunde ha gjort.
Men det är inte för sent! Vill ni göra det enkelt för er så kan ni stjäla idén och gör den till er egen! Men då måste ni tänka in Spotify – och/eller liknande tjänster – för att nå ut till era lyssnade i läsare, i bästa ”If you can’t beat them, joint hem”-stil!

Lycka till med ditt utforskande av kuraterande som metodutveckling för ditt bibliotek!

Detta var del 3 Bibliotekarien som DJ

Del 1 Bibliotekens Guide Michelin

Del 2 Bibliotekarien som kurator

//Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro län

Bibliotekarien som kurator

När det kommer en ny webbtjänst, sökfunktion eller ett socialt medieformat har utvecklats brukar jag testa det genom att söka på sådant jag är intresserad av. Det brukar ge en vägledning kring hur jag kan använda tjänsten. Och en insikt i hur relevant den kan bli för mig i mitt jobb – eller privat, för den delen.

Oftast brukar jag söka på ord som ”library” eller ”librarian” i lite olika språkformer. Utifrån det kan jag göra en snabb bedömning om någon annan inom biblioteksfältet är aktiv på webbplatsen och dessutom få en hint om hur jag själv skulle kunna använda den. Ibland söker jag också på geografiska begrepp, typ ”Sweden” eller ”Örebro” för att se om funktionen, tjänsten har någon annan relevans än den rent yrkesmässiga.

Som jag beskrev i förra inlägget, kan den som är intresserad av bibliotek och biblioteksutveckling samla bilder från bibliotek att besöka (http://www.pinterest.com/peterals/guide-michelin-of-libraries/) till nyheter inom biblioteksområdet (http://www.pinterest.com/aliabiennial/breakthrough-paradigm-shifting-transformative-and-/), tips på programaktiviteter (http://www.pinterest.com/efpl/library-program-ideas/) och rena nördigheter (http://www.pinterest.com/peterals/book-testing-smell-touch-taste-all-senses-and-book/).
Men självklart finns det en lång rad områden där bibliotek kan visa upp sina kompetenser.
Så, låt oss ta Pinterest som exempel på hur bibliotek kan kuratera sin omgivning och omvärld. Det vill säga samla in, organisera och förmedla digitalt bildmaterial för och tillsammans med sina brukare.

Så det är bara att låta fantasin flöda och pinna på!

Men glöm inte bort att det pinnande biblioteket också måste ha en plan för hur det tänker använda sig av Pinterest, om det ska bli bra. Om biblioteket har en marknadsföringsplan – se till att Pinterest blir en del av den. Saknar biblioteken marknadsföringsplan? Skriv en!
Fundera över målgrupp och hur den bäst kan nås! Tänk på att ni kan koppla pinnandet till befintliga sociala medieformat som bloggar, Twitter och Facebook.
Tänk på att göra ditt biblioteks pinnande intressant, spännande, utmanande och kul! Räkna inte med snabb framgång. Låt det ta tid, men var tålmodig och långsiktig. Då kan det bli riktigt bra!

Detta var del 2 av 3.

Del 1 Bibliotekens Guide Michelin, bibliotekarien som kurator och som DJ (http://smbib.wordpress.com/2014/05/05/bibliotekens-guide-michelin-bibliotekarien-som-kurator-och-som-dj/)

Del 3 Bibliotekarien som DJ
kommer inom kort.

//Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro län

Sociala medier på Linköpings universitetsbibliotek

Hej

Sassa Persson heter jag och har huvudansvaret för bibliotekets arbete med våra kommunikationskanaler på Twitter, Facebook och Instagram.  Linköpings universitetsbiblioteks Twitter-konto (@LiuB_bibliotek) har funnits sedan 2009 och startades av min kollega Kristin Krantz. Vårt Instagram-konto och Facebooksida har dock inte funnits med lika länge. Vi firade nyss ett år med Facebooksidan.

Vår närvaro på Facebook är ett direkt resultat av bibliotekets interna projektrapport ”Det händer nu” från 2012. Projektgruppen bestod av både positiva och skeptiska röster, vilket var ett önskemål för att täcka samtliga aspekter. Syftet med projektgruppen och rapporten var att undersöka hur vi bör förhålla oss till sociala medier och vi kom fram till att vi bör finnas där eftersom där finns vår huvudmålgrupp, studenterna.

Det var lite kort historik, nu till hur vi arbetar med kanalerna. Beträffande Twitter publicerar jag och Kristin Krantz stora som små nyheter som berör bibliotekets tjänster och annat som kan intressera våra följare. Vi bevakar noggrant Linköpings universitets twitterflöde.

Vi är fem som publicerar inlägg på Facebook-sidan. Fem personer som täcker och representerar fyra avdelningar. Linköpings universitetsbibliotek har tre bibliotek i Linköping och ett i Norrköping, samt Byggmästare John Mattsons bibliotek på Lidingö (som vi inte själva bemannar). Vår tanke med de nyheter vi publicerar är att de ska representera de fyra huvudsakliga avdelningarna och deras respektive målgrupp, det vill säga studieinriktning. Vi försöker balansera matnyttiga inlägg om våra resurser med lättsamma inlägg om tävlingar, konferenser vi deltagit på och bilder på våra Campus och bibliotek. Vi anser att det är ett förhållningssätt som fungerat bra för oss för att nå ut till våra följare.

Vår arbetsgrupp, sociala medier-gruppen som vi titulerar oss ses varannan vecka för att planera kommande två veckors inlägg. Många gånger blir det även spontana inlägg. Vi försöker förhålla oss till tre inlägg per vecka och vi schemalägger ofta inlägg på eftermiddagar/kvällar och på helger eftersom vi märkt att det är då vara följare oftast har tid till att läsa våra inlägg.

Det var allt! Tack.

//Sassa Persson,  Linköpings universitetsbibliotek

liub