”Någon som vet?” – ett fall för den sociala specialstyrkan

Jag har tidigare skrivit om frågetjänsten Bibblan svarar och hur vi som arbetar med tjänsten använder oss av sociala medier för att på olika sätt främja tjänsten. Den 15 april föreläste jag om ämnet på konferensen Enkelt – effektivt – engagerat! och det här är en kort version i text av den föreläsningen.

Det har många gånger diskuterats hur man mäter värdet av och kvalitén i en virtuell referenstjänst. I olika sammanhang har det påpekats att Fråga biblioteket, som är Bibblan svarars direkta föregångare, hade för få frågor. Kostnadseffektivitet i jämförelse med frågor vid en fysisk biblioteksdisk diskuterades vid upprepade tillfällen på e-postlistor och liknande, men någon konsensus i den frågan uppstod aldrig. Vårt grannland Norge valde att lägga ned sin Biblioteksvar.no samtidigt som vi (ILS) i Sverige satsade på att ta fram den modernare tjänsten Bibblan svarar.

Frågan kvarstår, vad och hur ska vi mäta? Var ligger kvalitén? Är det självklart i antal besvarade frågor under en viss tid? Eller kan det också vara i andra faktorer som den upplevda kvalitén i tjänsten.

2012 genomfördes två användarenkäter i Bibblan svarar. De svar som samlades in ger en ledtråd. Citat ur enkäten:

Om en del av kvaliteten är känslan av lycka och nöjdhet, hur kan vi bygga vidare på och underhålla detta, för att få människor att sprida budskapet om tjänsten till fler? Och förhoppningsvis använda den ännu mer?

En del av svaret är sociala medier, i vårt fall facebook och twitter.

Den sociala specialstyrkan inom Bibblan svarar består idag av ca 20 bibliotekarier på bibliotek runtom i landet. (Tyvärr än så länge bara söder om Stockholm.) Den här gruppen utför dagligen arbetet med att underhålla engagemanget.

Varför och hur görs då detta? Jag har valt ut några punkter:

• Marknadsföra webbplatsen Bibblan svarar. En dela-knapp finns på varje fråga/svar som publicerats på sajten, så att vem som vill kan dela en länk till sin egen facebookprofil. På vår facebooksida postar vi också länkar till sajten, för att leda in trafik.
• Söka upp frågorna där de ställs. Vi gör ständiga sökningar på twitter på olika fraser som människor använder då de ställer frågor. Kan vi svara, så gör vi det. Reaktionen brukar bli förvåning och glädje.
• Skapa en bild av bibliotek och bibliotekarier som moderna, kunniga och hjälpsamma, gentemot nyckelpersoner som olika typer av påverkare (t ex journalister). Genom vårt arbete med att söka upp frågor på twitter blir vi en tillgång för hela bibliotekssverige, eftersom vi breddar synen på vad bibliotek och bibliotekarier är och gör.
• Ge ökad tillgänglighet till tjänsten. Det går att kommunicera med oss på flera ställen, helt enkelt. Via de sociala medierna finns det också möjlighet för oss som arbetar med tjänsten att ta hjälp av våra följare, när vi får extra kniviga frågor.

Engagemangspyramiden är en bild som har använts av Brit Stakston och fler, för att beskriva hur engagemanget för en idéell organisation ser ut. Jag menar att pyramiden även är tillämplig på engagemanget för bibliotek. Att på nivåerna följer och gillar, kan vi bygga vidare och få människor att bidra till oss på olika sätt, särskilt genom arbetet i sociala medier.

Hur det än är, vi vill ju att bibliotekarien ska vara allt det som människor söker efter.

Se föreläsningens bilder.

Anna-Stina Takala
Regionbibliotek Stockholm

Ingen hets! Hellre målmedvetenhet och lite ”tro på det vi gör”…

Frågan ”Vad är på väg in och ut inom sociala medier” är bred och kan tolkas på många olika sätt. Dessutom- för att den ska bli intressant måste vi fråga oss:

• Enligt vem/vilka? Ur vilket perspektiv?
• Varför undrar vi? Vad ska vi ha svaren till?

”Undertemat” och frågan som vi i arbetsgruppen formulerade, ”En spaning på vad jag ser lokalt bland mina användare/besökare på mitt bibliotek gällande vad som är på väg bort och vad som är på väg in”, är kanske en aning enklare att besvara, men fortfarande komplex och kräver att sättas i ett sammanhang. I detta blogginlägg levereras inga färdiga svar, men desto fler tankar och frågor för vidare diskussion.

Då jag började fundera på vad jag skulle skriva så märkte jag att inspirationen inte kom så där som den brukar göra. Tidigare hade jag skrivit inlägg om att vara inkluderande i sociala medier gällande högtider, ”Påskäggspostningen”- en liten historia om inkludering”, hur man kan tänka kring att få så många fans som möjligt till sin Facebooksida, ”Fans, fans och lite underhållning” och en reflektion efter senaste konferensen (2012) arbetsgruppen anordnade, ”Sociala medier- vadå ”en ledarskapsfråga?”. Jag minns konferensen och tänker på Brit Stakstons ord om att sociala medier inte är teknik, inte en generationsfråga utan ett nytt förhållningssätt till vår omgivning.

”Är Facebook på väg UT? Vad är i så fall på väg IN?” – min ”blixt-gallup” slog inte direkt kommentarsrekord, men ändå.

Så, skulle jag nu försöka lista det senaste inom sociala medier, någon slags topplista på verktyg, appar eller så? Nej det ville jag inte och det har ju många redan gjort innan mig, bara slå upp någon trendig IT-blogg eller tidskrift och läsa. Hmm, nej tanken var ju att göra ett nedslag i den egna verksamheten, just det. För att hitta inspirationen tog jag med mig frågan till bibliotekets Redaktion och till mina egna Facebookvänner. ”Är Facebook på väg UT? Vad är i så fall på väg IN?” – min ”blixt-gallup” slog inte direkt kommentarsrekord, men ändå. Någon svarade att frågan var svår, men att Google plus var bra men att det var synd att det var få som hängde där. Instagram är nog stället för kidsen. En annan svarade att den uppskattade att man just på Facebook kan gilla kommentarer utan att ge sig in i diskussioner och skriva själv. Men kanske är det nya att helt hålla sig borta från sociala medier? Att det är mer coolt att inte ha Facebook eller att nästan aldrig kolla. Det börjar bli för mycket reklam och det kan även uppstå en slags motreaktion mot att ständigt vara uppkopplad.

Ja som ni ser så ger en sådan öppen fråga (såklart) många olika svar och människor svarar utifrån sitt eget användande och hur man rent filosofisk, politiskt eller praktiskt ser på frågan. Eller så tycker man frågan är ointressant och svarar inte alls. Givetvis är svaren spännande men eftersom vi arbetar med sociala medier inom en specifik verksamhet – inom det fina och fantastiska som stavas BIBLIOTEK! –så måste vi ta frågan dit!

”Vad är på väg in och ut?”- enligt vem?

Okej, låt oss bena lite i frågan. Enligt vem? På väg in och ut enligt sociala medier- experter? I universitetsvärlden? Bland vanligt folk? Hur jag som privatperson/student osv använder sociala medier behöver ju inte betyda att jag önskar följa exempelvis ”mitt bibliotek” i samma kanal. Det kanske är helt utmärkt att ha sitt bibliotek på Facebook, men själv kan man föredra att finnas på andra sociala medier. Det är ju heller inte säkert att jag ens vill följa eller engagera mig i annat än sociala relationer med vänner.

Som resonerats i tidigare inlägg så sägs ibland att yngre lämnar Facebook men äldre hittar dit. Ja så kan det vara. Och det kommer alltid finnas toppanvändare som alltid kommer ligga i framkant, finnas på de nyaste ställena. Är det dem som ska ”sätta agendan”? Vad ska vi lyssna på då vi planerar våra strategier för sociala medier?

Vad är det vi vill och varför?

Okej, jag ska koppla frågan ett snäpp närmare där den faktiskt är relevant i sammanhanget, till myndigheten, biblioteket och slutligen till den verksamhet som jag arbetar i: ett bibliotek på en medelstor högskola. Hos oss finns olika typer av studenter; någon är på högskolan endast för en 7,5hp kurs, en annan för en termin och någon annan lite längre. Gemensamt för dessa kan sägas att de är på väg: vidare ut i livet, på något sätt. Vi fångar några av dem, för en stund, som fans på vår Facebooksida. Sen har vi många andra typer av fans som inte är faktiska studenter som läser just här just nu.

Vi har haft ett stabilt antal fans nu under en lägre tid. Inga rasslande siffror varken uppåt eller nedåt. Ibland kommenteras och gillas det, ibland bara ser vi att många läst inläggen. Vi har medvetet valt Facebook som social mediekanal och arbetar strukturerat efter schema och rutiner, parallellt med övriga informations- och kommunikationskanaler. Vad vill vi då? Vilket värde ser vi i att finnas på sociala medier som Facebook? Är målet att 100 % av alla studenter ska gilla oss? Nej, och det är också snudd på en omöjlighet. Studenter pluggar under begränsad tid, sedan lämnar de oss. Men under tiden de finns hos oss kan vi informera, sprida kunskap, bygga relation, och skapa en positiv bild av biblioteket. Ungefär lite det som det skrivits om tidigare här på bloggen.

Jag tror att vi inte ska vara så nervösa och försöka ”haka på det senaste”. Istället ska vi tro på det vi gör och fråga oss varför vi gör det. Välj kanal efter behoven, och sen arbetar målmedvetet.

Visst, vi har märkt att det ibland fnissas lite bland studenterna under till exempel biblioteksintroduktionerna då vi glatt informerar om att ”vi finns på FACEBOOK också!”. Samtidigt har vi våra trogna fans som gillar oss och tycker om det vi gör på Facebook. Det får vi höra ibland; beröm kan komma i fysiska rum i form av en uppmuntrande kommentar eller på Facebooksidan.

Jag tror att vi inte ska vara så nervösa och försöka ”haka på det senaste”. Istället ska vi tro på det vi gör och fråga oss varför vi gör det. Välj kanal efter behoven, och sen arbetar målmedvetet.

”Saker kommer och går- Facebook består!”

Vem har sagt det? Ingen, men kanske tänker vi lite så. Vi håller hellre våra kanaler uppstyrda och arbetar målmedvetet, än att finnas på varje socialt media som finns. Givetvis beror detta på organisationens storlek (som påverkar vilka resurser för informations-kommunikationsarbete som finns) men om det finns någon kanal som vi tror många är vana vid och som har minsta möjliga hinder för att ta sig an så är det Facebook. Vi stannar gärna där men det innebär inte att vi inte sneglar mot ”det nya”.

Så, för att spana i framtiden och vad för roligt man skulle kunna göra, så tyckte vår Redaktion att podcast lät spännande! Tänk att göra en pod kring exempelvis informationssökning. Är det några av er därute som gör det- hojta till!

Tack för mig!

Camilla Alexandersson
IKT-pedagog på Södertörns högskolebibliotek

Trendspaning bland bibliotekarier

Hur ser användningen av sociala medier egentligen ut bland oss bibliotekarier? Vad är på väg in och vad är på väg ut? Här kommer några korta spaningar.

Det första jag kom att tänka på när jag skulle skriva det här inlägget, var hur åldersstrukturen ser ut bland oss som arbetar på bibliotek. Det finns ju statistik som visar hur användningen av sociala medier varierar mellan olika åldrar.

På biblioteken är vi lite äldre än hur normalfördelningen i befolkningen ser ut. Tabellen är hämtad från SCB.se och visar anställda inom bibliotek, arkiv, etc, i kommunal sektor (var enklast att få fram) året 2010. Tabellen visar ålder och kön. (Klicka för större bild.)

Vi får läsa tabellen med reservation för att där även ingår arkivarier (mkt färre än bibliotekarier) samt att den bara visar kommunal sektor, året 2010. Det vi kan se är att de flesta bibliotekarier är över 30 år gamla. Den största enskilda åldersgruppen är 60-64 år. En stor majoritet är kvinnor.

Om vi börjar med att titta på den mest använda tjänsten i Sverige – facebook – så finns det en del intressant statistik, som kanske kan appliceras på bibliotekarier. De riktigt stora användargrupperna av facebook i Sverige finns i åldrarna upp till 35 år. Se Internetstatistik och Socialbakers. Här har facebook ett stort genomslag och en majoritet är inne på fb minst en gång i veckan.

Sofie Nilssons text om gymnasieungdomar föreslår att facebook är på väg UT bland unga. Man kan se att facebook fortfarande är på väg IN bland de äldre. Det är särskilt tydligt i gruppen 55+. Många bibliotekarier finns i den åldersgruppen.

För att få lite mer input från mina bibliotekariekollegor, ställde jag frågor på twitter samt i facebookgruppen BiblFeed. Vad är på väg ut och vad är på väg in? Vad använder du? (Frågan avsåg den professionella användningen, inte fritidsanvändningen.)

De svar jag fick, från ett 15-tal sociala medier-vana bibliotekarier, var att de tjänster som används hyfsat mycket och är stabila, det är twitter, facebook och instagram.

Som man frågar får man svar. Jag bedömer att det finns några hundra bibliotekarier på twitter och att uppåt tio procent av bibliotekarierna i Sverige twittrar. Det är ändå en ganska hög andel i en yrkesgrupp. (Det finns bara runt 300 000 twitterkonton totalt i Sverige. Källa: Twittercensus) Själv har jag använt twitter i fyra år.

Facebook har ungefär hälften av Sveriges befolkning (54%) och enligt den statistik som jag presenterade ovan, borde facebook fortfarande vara på väg IN bland bibliotekarier. Några yngre bibliotekarier som svarade mig uttryckte dock en trötthet över facebook och menade att anledningen till att de är kvar är vissa användbara grupper där man kan lyfta yrkesrelaterade frågor. Dessutom har alltfler bibliotek facebooksidor som måste skötas i tjänsten. Mitt eget facebook-konto har funnits i snart sex år.

Vad gäller instagram, så är det svårt att få fram tillförlitlig statistik, men enligt en uppgift ska det finnas 600 000 instagramkonton i Sverige. Hur många bibliotekarier som instagrammar är oklart, men själv har jag använt tjänsten i två år.

Vad är då på väg ut? Inte mycket talar för att facebook är på väg ut bland bibliotekarier. Frågan är lite komplicerad, eftersom jag upplever att det finns en hel del ”early adopters” bland bibliotekarier, men att den stora massan aldrig upptäcker de tjänster som ”spjutspetsarna” använder alternativt börjar använda dem flera år senare.

Några tjänster har/haft sina trogna användare, men fick aldrig det där genomslaget på bibliotek som några av oss trodde på. Delicious, Flickr (dock fått viss renässans genom ny app), wikis och en hel massa gamla tjänster som kom ungefär 2007, varav en hel del inte finns kvar längre. De platsbaserade Foursquare och Gowalla fick inte det stora genombrottet som många trodde på, inte bland bibliotek/bibliotekarier i alla fall (Gowalla lades ner 2012).

Vad är på väg in? Här fick jag flera spännande svar. Pinterest ville flera framhålla som en tjänst för bibliotekarier och bibliotek. Peter Alsbjer postade en länk till bland annat sin egen Pinterestsida och skrev:

Du lär inte komma förbi Pinterest, I USA det tredje största sociala nätverket och det som enl uppg växer snabbast. 80 % av deltagarna är kvinnor – bara det påminner om något bekant.

Något som framhölls av andra var social läsning. Läs mer om det på bloggen Mediesprånget.

Rent allmänt är trenderna inom sociala medier som framhålls av sociala medier-experter 2013 dessa:

• Quantified self- tjänster (Tre röster om quantified self / IDG)
• Bild och video (Se Sofie Nilssons text)
• Kundtjänst

Kundtjänst vill jag skriva några ord om, för här tror jag det finns en del att utveckla för biblioteken, på t ex facebook och twitter. Institutioner/myndigheter, och företag, som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan fler år etablerat kundtjänst på facebook. Jag tycker att fler bibliotek kunde pröva att använda facebook på det sättet, även om det inte är helt okomplicerat.

Bibblan svarar, som jag arbetar med, har under 1,5 år använt sig av twitter för att fånga upp (söka upp) frågor på nätet. Det har fungerat mycket bra, så tillvida att människor blir positivt överraskade av att få svar från en bibliotekarie, helt oväntat, i sitt flöde. Här är det inte kvantiteten ”referensfrågor” som är det viktiga, utan kvaliteten i att ge oväntad hjälp till människor och därmed sprida en positiv bild av bibliotek/bibliotekarier som hjälpsamma och kunniga.

Vad tror du? Vill du lägga till något som jag har missat?

/ Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm

Ungas framtidsspaningar

Vad kommer efter Facebook och Instagram? Denna fråga ställde jag till mina elever, då vi ofta samtalar om sociala medier. Jag inser nu att vår mest älskade sida på nätet, Facebook, är på väg bort. Många elever använder endast Facebook för skolans sociala nätverk, de har en sida för klassen och sen lägger man till skolans officiella sida, där skolan statusuppdaterar roliga lokala events. De statusuppdaterar aldrig sina egna sidor och många elever har faktiskt inte ens Facebook. Däremot är de mycket på Instagram och det är där det händer, omvärlsbevakningen bland tonåringarna.

Eleverna jag talar om går på Blackebergs gymnasium. En målgrupp som är på väg ut i livet. Jag ser en social utveckling, där eleverna har en längtan efter personliga relationer, personlig kontakt, en tystnad från allt elektroniskt brus. Men samtidigt som de har denna längtan, säger många elever att de kollar sin mobil var tionde minut, de kan inte leva utan sin mobil. De åker och hämtar mobilen, om de skulle glömma den någonstans, än kommer i tid till sina lektioner. Som ni förstår är detta inte riktigt en sund relation och det kommer samhället behöva ta tag i, när det lider…

Vilka funktioner har då våra framtida sociala medier, enligt eleverna själva? Så här säger mina elever:

Först var det text, nu är det bilder, framtida sociala medier kommer att vara video eller röst.

Båda typerna börjar titta fram och hoppas bli upptäckta av massan. Video appar som nysläppta Vine och Instatube, där det ska vara lättare att skapa och spara sina videoklipp. Kanske Youtube utvecklar en kanal för videobloggande i framtiden. När eleverna talar om röstappar, är det framförallt röstSms, men det finns även reklam på Facebook om en gratis app som heter VoiceInPhoto.

Vine är en app som spelar in 7 sekunder film, som sedan visas i en loop om och om igen. Denna appen har jag provat och är superlätt att använda. Jag använder den mest till boktips, där jag spelar in, exempelvis framsida, baksida och sen tar ut två-tre sidor, där läsaren om man stoppar loppen kan läsa ett utdrag ur boken. Bilderna kan man spela in till en musiklåt som speglar stämningen i boken.

VoiceInPhoto är inte att rekommendera som den är just nu. Jag laddade ner gratisversionen, men den buggade. Idén är att man ska kunna ta ett foto och sen tala in ett meddelande till bilden. En hälsning till någon som fyller år, någon man älskar eller bara säga hej hej. Om denna typ av app kommer i en version som är enkel att använda kan jag mycket väl tänka mig att den kan bli populär.

Detta är några av mina elevers tankar och framtidsspaningar om sociala medier.

/Sofie Nilsson, Blackebergs gymnaisum
Twitter: @SofieYeunS

Nystart

Välkommen tillbaka till bloggen Sociala medier på biblioteken! Här har det periodvis publicerats texter om olika aspekter av att arbeta med sociala medier på bibliotek. Vi som driver bloggen ingår i en arbetsgrupp som är tillsatt av Biblioteksrådet i Stockholms län. Biblioteksrådet söker möjliga samarbetsområden mellan olika bibliotekstyper i länet. Och ett sådant samarbetsområde är sociala medier. Därför finns den här bloggen och därför har vi tidigare arrangerat två konferenser på ämnet.

Nu startar strax ytterligare en bloggserie, där vi ger perspektiv från olika bibliotekstyper på en specifik fråga. Och frågan som det gäller denna gång är ”Vad är på väg ut och vad är på väg in?”. Utifrån våra olika sammanhang ska vi försöka beskriva vad vi ser i form av trender hos våra brukare/besökare/användare. Respektive författare kommer att vinkla temat utifrån sitt eget perspektiv.

Så, välkommen att läsa! Vi kommer att publicera ungefär en text i veckan. Dessutom kan du nu följa oss via vår nya facebooksida.

Sofie Nilsson, Blackebergs gymnasium
Linda Spolén, Botkyrkas bibliotek
Niklas Bergmark, Riksdagsbiblioteket
Camilla Alexandersson, Södertörns Högskolebibliotek
Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm

”Camilla, Cattis och Brit Stakston riggar” av Regionbibliotek Stockholm på Flickr / CC by 2.0

Att använda statistik för att utveckla bibliotekets facebooknärvaro

Vi startar återigen en liten bloggserie om bibliotekens arbete med sociala medier. Det här är första posten i serien.

Många bibliotek, vågar jag säga de flesta, finns numera på facebook. Arbetet har pågått en tid och funderingarna infinner sig. Gör vi rätt? Varför är det så få som gillar våra inlägg? Hur gör vi för att nå ännu fler? Det är frågor som jag också ställer mig och som jag vill ägna den här texten åt.

Själv arbetar jag med två facebooksidor, en för Regionbibliotek Stockholm och en för Bibblan svarar. Det är intressant att jämföra dem båda. De har olika målgrupper och innehåll. Sättet att arbeta ”bakom kulisserna” skiljer sig åt. Bibblan svarar har över 1000 ”gillare”, Regionbiblioteket har drygt 600. Det kan tyckas som om Bibblan svarars sida är mer framgångsrik i ljuset av det. Men om man analyserar människors beteenden i form av klick, delningar och kommentarer nyanseras bilden.

Jag fick nyligen en nyttig genomgång av facebook insights av Ida Ragnarsson vid digitala byrån Good Old, tillsammans med de andra som arbetar med Bibblan svarars fb-sida. Det gav mig mer kunskap om hur jag som sidadministratör kan använda mig av insights för att nå ännu fler av dem som redan gillar oss, men också potentiella nya ”gillare”.

Genom att studera insights går det att bland annat ta reda på följande

• Vilken typ av media som är mest populärt bland ”gillarna”, t ex filmer, bilder, länkar etc.
• Vilken typ av innehåll i postningarna som uppskattas.
• Hur många som nåtts av ett visst inlägg, och som skapat synlighet för det i sitt flöde genom att på något sätt interagera med det.

Ja, det går att se en hel massa saker på ganska detaljerad nivå. Bilden nedan visar de mest ”virala” inläggen på Regionbibliotek Stockholms fb-sida den senaste månaden. (Klicka för större bild.)

Procenten för ”Viralt” talar om hur många av dem som har sett inlägget, som har skapat en händelse utifrån det. Med händelse menas bland annat att någon kommenterat, gillat eller delat inlägget. Inlägg som talat till många av läsarna får förstås en högre procent än de inlägg som inte har väckt något intresse.

Vi kan t ex se att alla inlägg i topp är postade tillsammans med en bild eller en film.

Det är engagemang vi vill skapa och underhålla. Människor som talar med oss och om vår verksamhet. Människor som klättrar i engagemangspyramiden.

Det jag kan se är att Regionbiblioteket har färre ”gillare” än exempelvis Bibblan svarar. Men vi verkar i hög grad ha hittat ”rätt” målgrupp. Det kan utläsas i att den engagerade delen av Regionbibliotekets ”gillare” är relativt stor.

Regionbibliotek Stockholms webb/kommunikationsstrategi har mot bakgrund av detta nyligen uppdaterats med dessa tips till oss själva:

• Posta våra inlägg tillsammans med en bra bild
• Posta tips med direkt nytta för gillaren
• Posta personliga och roliga bilder med människor
• Posta bilder av bra kvalitet på fina biblioteksmiljöer

Från detta går vi nu vidare för att undersöka hur vi kan kommunicera ännu bättre via facebook.

Läs mer om facebook insights hos Internetworld.

Tips från Facebook-skolan.

/ Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm

#Reflektion: Sociala medier- vadå ”en ledarskapsfråga?”

Nu har det gått några veckor sedan konferensen ”Sociala medier på biblioteken – Fortsättning följer…” och så här mitt i det vardagliga (snabba) arbetstempot vill jag stanna upp och reflektera kring något som fastnade lite extra hos mig.

Det här med att sociala medier är en ledarskapsfråga, något som uttrycktes flera gånger av både föreläsare och deltagare. Det låter lite… modigt, nydanande… och alldeles alldeles… underbart! Ljuvlig musik för oss som arbetar med sociala medier och kommunikation. Att ”de som bestämmer” på detta vis uppmanas att värdera det man själv älskar och arbetar med. Hurra!

Brit Stakston, som gav en spännande och inspirerande föreläsning, menar att svaret på frågan Varför ska vi använda sociala medier? finns att finna i verksamhetens själva kärna. Gå tillbaka dit och se vad ert biblioteks uppdrag är. Troligen står det skrivit i något måldokument eller liknande. Bara koppla!

Vi som bibliotek ska vara för alla… vara tillgängligt… möta besökaren där hon finns. Och så vidare. Att då använda alla de olika kommunikationskanaler som finns för just detta känns inte speciellt konstigt. Många människor (vågar inte skriva alla för det är inte helt sant) finns på sociala medier som exempelvis Facebook.

Mobbade sociala medier …

Men är det så lätt att bara börja? Svar: kanske inte alltid. Om vi nu förutsätter att ledningen sagt okej till att börja arbeta med exempelvis en Facebook-sida så ska den givetvis också utvärderas. En fråga man ofta hör i olika sammanhang är: ”Har ni mätt effekten av er närvaro på Facebook?”. När jag hör den frågan stannar jag alltid upp för att höra fortsättningen. Först: givetvis ska man alltid utvärdera det som görs inom verksamhet, stora som små satsningar, löpande. Men på något vis känns det som att sociala medier är under extra lupp, utsatt för kritiska ögon extra mycket om man jämför med annat som vi gör. Nästan så det känns lite taskigt ibland. Det är som att den frågan liksom ofta droppas av de där skeptikerna. Som vill komma åt och som tycker sociala medier är strunt.

”Mobbade sociala medier”, okej, men varför då, då? Själv tror jag att det beror på olika saker:

• …det är något nytt
• …något ungdomar håller på med
• …något många också pysslar med på fritiden
• …det är lustfyllt, lite som underhållning
• …man kan använda bilder, video=roligt!
• …något de flesta kan hantera.

(Vänta! Det där är ju utmärkta argument FÖR att biblioteken ska finnas i sociala medier. Nåväl)

Men okej, det är inte status. När allt det här tar sig in i traditionstunga verksamheter som myndigheter händer något. Det skaver lite?

Kort historielektion: Facebook, först skapat som ett socialt nätverk för vänner och familj, sedan tog även företagen till sig detta verktyg och såg dess fördelar. Och myndigheter följer efter.

Varför ska vi använda sociala medier?

Ja, och vad ”ger det oss då?” Återigen, därför att användarna finns där. Precis som Brit Stakston sa så är vi människor ofta benägna att dela med oss av sådant vi tycker om. Att biblioteket finns på digitala arenor underlättar för människor att ”dela oss”.

Jaha, men varför är det bra? Hur mäter vi det!? Tjaa… kanske kommer någon ta steget och besöka ett bibliotek för första gången? Kanske ändras någons bild av vad ett bibliotek är?

Vi som dagligen arbetar med kommunikation och sociala medier vet att de flesta, med någon typ av teknisk vana, kan hantera ett verktyg som Facebook. Däremot kräver detta arbete lika mycket strategi, noggrannhet och bemötandeperspektiv som arbetet vi gör i den fysiska byggnaden i mötet med våra besökare. Och det kräver att vi är väl förankrade i bibliotekets mål i stort. Att ”hänga ihop” med sin verksamhet.

Ordning och reda- och stöd från ledning

På Södertörns högskolebibliotek startade vi en redaktion för ungefär ett år sedan och har sedan dess arbetat uppstyrt med våra olika kommunikationskanaler. Att ledningsgrupp med chefer uppmuntrade och såg värdet i redaktionens bildande var avgörande. Det ger oss stöd i vårt arbete men det säger också något om att vi som bibliotek ska finnas även på de digitala arenorna och i sociala medier och arbeta lika välgenomtänkt och professionellt som vi gör i informationsdisken eller på andra ställen. Den här förankringen bland chefer är viktig. När jag i olika sammanhang som på konferenser och nätverksträffar får höra att andra bibliotek står i startgroparna för att bilda liknande arbetsgrupper som vår redaktion blir jag glad!

Jag vill gärna dela med mig av våra erfarenheter från Södertörns högskolebibliotek och ta del av er andras! I vårt fall har redaktionen och vår webbtjänstegrupp möten regelbundet, tillsammans. Det är väldigt givande och bredden av perspektiv som möts ger oerhört mycket.

Det behövs struktur på arbetet, det konstaterades under konferensen ”Sociala medier på biblioteken – Fortsättning följer… ”. Det behövs resurser, tid avsatt för att arbeta med detta. Jag tänker tillbaka på Brit Stakstons föreläsning. Sociala medier är inte teknik eller något flummigt skoj. Det handlar om att vi följer vårt uppdrag. Vi vill att fler ska upptäcka oss och våra resurser. Vi vill låta vår kompetens och kunskap komma våra besökare till nytta. De digitala mötesplatserna konkurrerar inte med de fysiska rum vi har för våra besökare. De är varandras komplement! Att förstå det och praktiskt förankra det i verksamheten på alla plan, ja det är en ledarskapsfråga. Men likväl en fråga för hela verksamheten. För alla vi som arbetar inom det fina och fantastiska som stavas: BIBLIOTEK!

Camilla Alexandersson
IKT-Pedagog på Södertörns högskolebibliotek