Bibliotekens Guide Michelin, bibliotekarien som kurator och som DJ.

I tre blogginlägg ska Peter Alsbjer, länsbibliotekarie på Länsbiblioteket i Örebro län reflektera kring bibliotek och sociala medier  utifrån tre teman: Bibliotekens Guide Michelin, bibliotekarien som kurator och som DJ. Här är del 1. 

Del 1 Bibliotekens Guide Michelin

”Kuratering är det nya svarta”, utbrister Sanne Caft, Københavns Hovedbibliotek, i Decembernumret av Bib*Forum som utges av Gentofte Bibliotekerne för biblioteken i danska Region Hovedstaden (http://centralbibliotek.dk/sites/default/files/bib-forum_2013-4.pdf). ”Jag tycker att kuratering hör ihop med ordet förmedling, som vi kanske kan få något ut av på våra bibliotek”, säger Sanne Caft. Artikeln handlar främst om kuratering på själva biblioteket av bibliotekens traditionella verksamheter. Genom exponering av medier på ett kuraterande sätt kan biblioteket visa upp personalens intresseområden och kompetenser.

Själv har jag intresserat mig för hur bibliotek och bibliotekarier kan fungera som kurator för sitt närsamhälle genom att använda sig av sociala, digitala nätverk bortom Facebook och Twitter. Det jag fokuserat på är bilddelningssajten Pinterest, musiktjänsten Spotify och innehålls-kurateringstjänsten Scoop.it.
Alla dessa sociala nätverk innefattar aktiviteter som till viss del påminner om traditionellt biblioteksarbete: insamling, iordningsställande och tillhandahållande för en utpekad målgrupp.

Pinterest (www.pinterest.com)  är ett av de snabbast växande sociala nätverken och har över 70 miljoner användare. En sak som gör tjänsten extra intressant är att användarna till 80 % är kvinnor. Det är inte intressant att de är kvinnor utan att det påminner om något annat, något närliggande.
Tjänsten fungerar så att användarna samlar bilder, fotografier eller filmer från internet som sen sparas, ”pinnas”, på en virtuell anslagstavla, ”Pin Board”. Anslagstavlan kan vara synlig för alla eller hemlig om man vill det. Den kan vara kollaborativ, dvs det kan var fler som delar med sig av sin bildfynd på en och samma anslagstavla. Anslagstavlan ges lämpligen ett pregnant namn som beskriver dess innehåll; tänk ämnesord. En beskrivning av de bilder som pinnas uppskattas ofta av andra pinnare. Naturligtvis kan man lika väl följa andra pinnare som specifika anslagstavlor inom ämnesområden som intresserar en själv.

Eftersom pinnandet befinner sig i en upphovsrättsmässig gråzon är det bra att från början tänka igenom på vilket sätt pinnandet ska ske. Ska pinnaren enbart pinna det som får användas fritt, eller ska man fråga först? Nu säger sig Pinterest ha en funktion där upphovsmän kan vända sig för att begära att pinnade bilder tas bort. Själv har jag pinnat en disclaimer – en friskrivning – som säger att jag inte gör anspråk på de bilder jag pinnat, utom de jag tagit själv förstås. Huruvida det räcker i en rättegång är osäkert. Samtidigt verkar det som om det inte finns några rättsfall i USA där pinnare stämts för brott mot upphovsrätten. En anledning kan vara att många företag själva använder sig av Pinterest i sin marknadsföring och vill att deras bilder därför pinnas vidare. Förmodligen skulle pinnaren i en del fall kunna hävda ”fair use” (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fair_use) och att pinnande ökar trafiken till den webbplats bilden togs ifrån.

När jag närmar mig ett nytt socialt nätverk på internet brukar jag kolla av om det finns några kollegor där. Jag brukar helt enkelt söka efter bibliotek och bibliotekarier på lite olika språk för att se om det finns något intressant för mig som yrkesperson.

För ett antal år sen lekte jag med tanken ”tänk om det fanns en funktion där man kunde tipsa varandra om intressanta biblioteksresemål”, typ en ”Guide Michelin för bibliotek”. Ni vet, den där franska reseguiden som ger stjärnor till restauranger enligt modellen en stjärna = värd ett besök, två stjärnor = värd en omväg och tre stjärnor = värd en resa.
Så jag fyllde på en del restips för biblioteksturisten på min blogg (http://peterals.wordpress.com/bonus/bibliotekens-guide-michelin/), men när Pinterest startade blev jag nyfiken på om jag i det sammanhanget kunde utveckla idén. Fördelen var ju att jag inte behövde pinna ensam, utan andra intresserade kunde bjudas till att samla bilder kollaborativt, där i stället (http://www.pinterest.com/peterals/guide-michelin-of-libraries/). I skrivande stund har anslagstavlan 1 310 följare och över 50 medpinnare som mer eller mindre regelbundet bidrar. Det finns säkert fler pinnare med samma, nördiga intresse – men vill man ha en snabb koll över läcker – och framför allt modern – biblioteksarkitektur, är det ett bra ställe att börja på.

Och när jag väl börjat samla på mig bilder av spännande biblioteksarkitektur, så började jag fundera över vad biblioteken kan samla på mer för bilder – och filmer – för att marknadsföra sig och sina medarbetares kompetenser.

TBC!
Del 2 Bibliotekarien som kurator
Del 3 Bibliotekarien som DJ

//Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro 

 

About these ads

4 thoughts on “Bibliotekens Guide Michelin, bibliotekarien som kurator och som DJ.

  1. Ping: Bibliotekarien som kurator | Peter Alsbjers blogg!

  2. Ping: Bibliotekens Guide Michelin, bibliotekarien som...

  3. Ping: Bibliotekarien som kurator | Sociala medier på biblioteken

  4. Ping: Bibliotekarien som DJ – eller hur jag fick 400 följare på Spotify | Sociala medier på biblioteken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s