Biblioteket i fickan – att möta besökaren i sociala medier

Dialog, dialog, dialog. Mitt mantra går på repeat till den grad att jag säkerligen har kollegor som tycker att jag är tjatig. Men saken är att det är det enda effektiva sättet att nå våra besökare i sociala medier. Det heter ju inte sociala medier för inte.

Under ett drygt år har vi på Stockholms stadsbibliotek jobbat aktivt med att styra upp vår kommunikation i sociala medier och vi tar oss långsamt framåt. Med över 100 aktiva konton i flertalet av kanaler tar det tid. Det konto där jag som digital redaktör kunnat göra störst skillnad är vårt centrala twitterkonto @ssbnu. Jag har utvecklat kontot till att vara självklar kanal för stockholmarna att få lästips, svar på kundtjänstfrågor och information om bibliotekens verksamheter. Tonen och tilltalet är varmt, tillmötesgående och humoristiskt och jag för en dialog med både följare och ickeföljare. Det jag försöker uppnå är en plats där besökaren känner sig välkommen, personligt bemött och där hen får svar snabbt. Precis allt det jag själv förväntar mig, om jag som privatperson twittrar till SJ eller kontaktar Swedbank på Facebook.

Jag jobbar också med omvärldsbevakning och söker upp personer som har åsikter om vår verksamhet, frågor om boktips eller funderingar kring litteratur i största allmänhet. Det viktiga är att inte bara söka upp dem som är glada, utan också ta tag i irriterade frågor som till exempel varför det kostar pengar att besöka toaletterna på Stadsbiblioteket. Jobbet resulterar ofta i helt underbara konversationer. Som denna, med en kille med förkärlek till statistik och böcker som står och samlar damm i bibliotekens hyllor.

Vi tycker att det är viktigt att vara aktuella och hänga på sådant som är i ropet. Det kan vara allt från att plocka upp en artikel från Dagens Nyheter , till att passa på att boktipsa när Depeche Mode är i stan. Eller varför inte bjuda ett gäng feministiska hjältar på andra feministiska hjältar? Retweets och glada tillrop från Viktor Barth-Kron, Fredrik Strage, Gudrun Schyman, Kawa Zolfagary och Lina Thomsgård är ändå något att jubla över i twittervärlden.

Skärmavbild Twitter @ssbnu

Med utvecklingen av kontot har vår dialog med stockholmarna i digitala kanaler effektiviserats betydligt. Kontot har dessutom i och med arbetet förflyttats från Twitters periferi till att nu ligga i ett av de mest inflytelserika klustren på hela Twitter, nämligen kulturklustret (enligt Twittercensus) och följarantalet har ökat med 273 % från årsskiftet 2012/2013 till den sista mars i år. Och det gör märkbar skillnad på vilka vi når och vilket genomslag vi får.

En kollega som ibland jobbar vid återlämningsroboten Svea på Stadsbiblioteket möttes en morgon av en bok som roboten vägrade känna igen. Streckkoden var inte av den sort vi har idag och det var inte så konstigt. I boken låg nämligen bibliotekets påminnelse om att boken var försenad och skulle lämnas tillbaka så snart som möjligt. Boken skulle ha återlämnats den 18 mars 1970 och var med andra ord 44 år försenad. Vi lade upp bilden på vår centrala Twitter, Instagram samt Stadsbibliotekets Facebook.

Skärmavbild Twitter @ssbnu

Först ringde Expressen, sedan Radio Stockholm och när TT hört av sig hamnade vi i merparten av Sveriges morgontidningar. Utan vårt arbete med dialog och att aktivt söka oss utanför biblioteksbubblan hade vi aldrig fått den genomslagskraften. Och det tar jag med mig när jag fortsätter med mitt mantra. Dialog, dialog, dialog.

 //Cissy Avrin, digital redaktör på kommunikationsenheten vid Stockholms stadsbibliotek

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s