Bibliotekarien som DJ – eller hur jag fick 400 följare på Spotify

För min generation gick upptäckten av ny musik och upptäckten av nya livsstilar hand i hand. Musiken bekräftade det som hände runt om i samhället och berättade om det– oavsett om det handlade om progg, punk eller Marvin Gaye. Musik har därför haft en stor betydelse för mig i mitt liv. Men när såväl kassettbandspelare som vinylspelare slutat fungera, sparade jag min musiksamling mest av nostalgiska skäl.
Så, som många andra musikälskare blev jag helt begeistrad när Spotify kom för några år sen.
Här gavs möjligheten för en billig penning – eller ingen alls om man kunde tänka sig stå ut med reklamen – att få minnas och återupptäcka gamla favoriter och upptäcka helt nytt.

Som de flesta Spotify-användare gjorde jag olika listor över mina min favoritmusik och blev naturligtvis glad om någon upptäckte och uppskattade min goda smak, men det var inte det viktiga. Efter ett tag började jag som en god bibliotekarie fundera över om det finns musik med koppling till, säg bibliotek eller läsning eller så, på Spotify. Och det fanns det naturligtvis. Genom traditionellt biblioteksarbete; dvs samla in, göra urval och presentera det – gick det ganska snabbt att få ihop en spellista för bibliotek och en annan för världsbokdagen.
– Ja, det var ju kul det här, men vad kan bibliotek göra mer?, tänkte jag och börja kolla runt för att se hur och om bibliotek använde sig av Spotify i sin verksamhet. Ett bibliotek som jag hittade som gör spellistor för sina studenter är Chalmers bibliotek i Göteborg. Deras spellista ”Chalmerskortégen bygglåtar genom tiderna” har i skrivande stund 387 följare och innehåller musik av artister från Anita Lindblom till Toy Dolls. Annars var det ganska knapert, även om jag kan tänka mig ett antal sammanhang där biblioteken kan använda sig av Spotify – allrahelst som man kanske minskar på utlåningen av CD-skivor. Skolbibliotek kan t ex göra listor med avslappnande musik eller naturljud till eleverna i samband med plugg.

Själv har jag lekt med två användningsområden:

1)      Bokens ljudspår

Ni som läst Peter Robinsons deckare med kommissarie Alan Banks, vet precis vad jag menar! Banks lyssnar mycket och ofta på musik, när han kör bil, när han kommer hem och tar ett glas vin efter jobbet sätter han på en skiva. Han går emellanåt på spelningar. Hans som spelar i ett band.

Men hur låter artisterna han spelar? Tack och lov för nördar! Johan Ahlenius heter en person som hjälper läsaren/lyssnaren. Johan har satt samman spellistor till fler av Peter Robinsons böcker så att man kan följa kommissariens musikaliska fotspår.
Mörkrets alla färger

Bad boy
Själv kände jag ett behov att göra en liknande spellista efter att ha läst Peter Høegs bok ”Den tysta flickan” eftersom jag var bara tvungen att lyssna på musiken som författaren refererade till för att förstå boken bättre.
På samma sätt gjorde jag ett soundtrack till Ursula Poznanskis ”Saeculum” eftersom musiken var ett bärande och återkommande element för huvudpersonerna.
Att skapa den här sortens metainformation är både kul och allmänbildande och ger ett mervärde till upplevelsen för läsarna och borde vara intressant för biblioteken att jobba med tycker jag.
Om ni vill starta någonstans, skulle jag rekommendera er att börja med att göra spellistor för musikerbiografier, Ijz – ni vet. Själv funderar jag på att göra en lista till Bob Dylans Memoarer.

2)      E-ljudböcker!
Visste ni att det vimlar av e-ljudböcker på olika språk på Spotify? Klassiker och ePoesi på engelska finns till exempel.
Förra sommaren gjorde jag en sökning efter e-ljudböcker på svenska och fick ihop en bra lista, tyckte jag. Lite fler sökningar gav såväl en sagolista som en Astrid Lindgren-lista och en Sune-lista. Semestern var räddad!
Och det är här ni hittar mina 400 följare! I och med att jag skrivit på min blogg om mina spellistor, har mitt inlägg hamnat högt i sökrankingen i Google när folk sökt efter ”ljudböcker på Spotify”. Det har gjort att mitt blogginlägg om e-ljudböcker är ett av de mest lästa på min blogg (har lästs drygt 21 000 gånger) och att mina e-ljudböcker genererat runt 400 följare. Det vill säga vanligt hederligt biblioteksarbete: samla, tillgängliggöra och marknadsföra. Något som vilket bibliotek som helst kunde ha gjort.
Men det är inte för sent! Vill ni göra det enkelt för er så kan ni stjäla idén och gör den till er egen! Men då måste ni tänka in Spotify – och/eller liknande tjänster – för att nå ut till era lyssnade i läsare, i bästa ”If you can’t beat them, joint hem”-stil!

Lycka till med ditt utforskande av kuraterande som metodutveckling för ditt bibliotek!

Detta var del 3 Bibliotekarien som DJ

Del 1 Bibliotekens Guide Michelin

Del 2 Bibliotekarien som kurator

//Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro län

2 thoughts on “Bibliotekarien som DJ – eller hur jag fick 400 följare på Spotify

  1. Ping: Bibliotekarien som DJ – eller hur jag fic...

  2. Ping: Internet Librarian International 2014 revisited #ili2014 | Den inre fienden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s