Författararkiv: Sociala medier på biblioteken

Om Sociala medier på biblioteken

En blogg från Biblioteksrådet i Stockholms län

Arbetsgruppen för sociala medier och bibliotek avslutade sitt uppdrag vid årsskiftet 16/17. Den här bloggen har därför avslutats. Vi tackar för deltagande på konferenser, blogginlägg och samtal. Frågorna om sociala medier och det digitala biblioteken finns alltjämt kvar.

 

IMG_0194

Fotograf: Cecilia Bengtsson

 

 

Slutrapport från arbetsgruppen om sociala medier på bibliotek

socialamedierkonferens_redArbetsgruppen för sociala medier fick 160311 i uppdrag av Biblioteksrådet att utvärdera de insatser som arbetsgruppen gjort under den tidsperiod som arbetsgruppen varit verksam, 2010-2016. Under maj månad skickade vi ut en enkät, med frågor kring bibliotekens användning av och förhållningssätt till sociala medier. Enkäten skickades ut till tidigare deltagare på arbetsgruppens olika evenemang samt till annan bibliotekspersonal i länet via Regionbibliotekets kontaktlistor. Vi fick in 56 svar. En kompletterande enkät med tre frågor skickades ut i juni, den besvarades av 33 stycken. Det här materialet bygger på svar från de båda enkäterna. Enkäterna innehöll frågor kring två större områden. Det ena vi ville undersöka var om biblioteken finns i sociala medier och i så fall i vilka kanaler. Vi ville även samla in tankar kring bibliotekens syften och mål med att finnas i sociala medier, och kring olika dilemman som den digitala närvaron kan föra med sig. Det andra området som vi ställde frågor om var om respondenterna har kännedom om biblioteksrådet och dess arbetsgrupp för sociala medier, om de tagit del av några av de insatser som arbetsgruppen gjort och vilka effekter dessa i så fall gett. Enkätsvaren visar att respondenterna mer eller mindre känner till arbetsgruppen för sociala medier. Några stycken har deltagit och följt arbetsgruppens blogg och facebooksida sedan start, men det stora flertalet har deltagit på någon konferens och följt blogg och Facebook mer sporadiskt. I ett samtal uttryckte en person sin syn på värdet av arbetsgruppen för sociala medier och dess arbeten med följande ord:

”såvitt jag vet så finns det ingen annan aktör som så kontinuerligt bevakar och reflekterar dessa områden,på så sätt har ni varit en viktig kunskapskälla. ”

Vi kan konstatera att arbetsgruppen genom konferenser, blogg och facebookssida har lyft många aspekter kring sociala medier och digitala perspektiv. Skapat sammanhang och kontinuitet kring komplexa områden. Eftersom dessa områden ständigt förändras och utvecklas har förhållningssättet varit att just följa och bevaka de områden som för tillfälligt är aktuella. Innehållet på konferenserna speglar det som var aktuellt just det året. Arbetsgruppen har ägnat ett ganska omfattande arbete åt att bevaka och planera konferensernas innehåll. Ambitionsnivån har varit att ha med både praktiska exempel och forskning kring sociala medier. I ganska hög grad har vi lyckats med detta på våra konferenser.

Sociala medier är dock en ganska liten del av de digitala områdena. Många frågor som är aktuella inom området sociala medier är i hög grad frågor som är aktuella mer generellt för biblioteken, såsom integritet, yttrandefrihet, upphovsrätt, MIK (Medie- och informationskunnighet). Flera respondenter uttrycker en önskar om att deras egna bibliotek har ett mer medvetet och strategiskt arbetssätt kring det digitala biblioteket där sociala medier ingår som en del. Här finns angelägna områden och frågor att diskutera, där vi har mycket att lära av varandra. Hur detta görs och av vem är dock relevant att diskutera. Vi avslutar därför arbetsgruppens arbete med sociala medier. Biblioteksrådet i Stockholms län fortsätter att tänka vidare kring hur de ska arbeta vidare med dessa områden.  Med detta inlägg säger vi hej då och tack för de gångna åren. Läs mer om arbetsgruppen sist i det här inlägget.

Ett urval enkätfrågor och enkätsvar

56 personer svarade på enkäten. 86% av de svarande biblioteken använder sociala medier, 3% finns inte i sociala medier medan 10% har sociala medier men är inte så aktiva eller planerar att komma igång i olika kanaler. Den vanligaste kanalen är Facebook, tätt följd av Instagram.

enkat

Anser du att biblioteken ska finnas i sociala medier och i så fall varför?

På denna fråga framkom många olika svar. De flesta anser att biblioteken bör finnas i sociala medier. Motiveringarna till varför är snarlika varandra. De handlar om att vara i de kanaler som finns, dels för att puffa för verksamheter som pågår på bibblan men även för att sprida digitalt innehåll. Några ser värdet av lärande och omvärldsbevakning via sociala medier för sin egen del som biblioteksmedarbetare. Andra pekar på möjligheten att bygga relationer med bibliotekens användare via sociala medier. Nedan finns ett urval av svar.

  • Biblioteken bör kommunicera via de kanaler där de kan nå/möta sina målgrupper (oavsett om det rör sig om användare, beslutsfattare eller andra bibliotek). Viktigt att man tar reda på vilka kanaler det är, och exakt vilka sociala medier. Om det är sociala medier, ja då bör biblioteken vara aktiva där.
  • Jag anser att det är bra men i någon mån sekundärt. Ofta handlar det om att prioritera resurser och då måste man tänka långsiktigt. Startar man en blog eller twittrar så måste det ske kontinuerligt och under längre tid. Vi har satsat på hemsida-nyhetsbrev i första hand men anser att Facebook är ett mycket bra komplement för att snabbt kommunicera saker som händer under veckan.
  • Ja. Det ökar tillgängligheten, särskilt grupper som kanske inte har för vana att använda kommunala hemsidor. Dessutom händer det då och då att folk skickar frågor över Facebook. Vidare finner jag mycket värdefull information från kollegor på andra bibliotek i sociala medier; det är en källa till inspiration.
  • Ja, om det finns personal som har det i sin tjänst och kan samordna, stödja och fortbilda vid uppgradering av lokala system osv. Inget som vi ska göra kvällstid mellan 21-22 eller lediga helger!
  • Ja. Vi ser bl a i webbstatistiken att besökssiffran till bibliotekets webbplats ökar markant och sociala medier engagerar rätt många följare.
  • Ja, men bara i de fall det känns relevant för det enskilda biblioteket och det finns ett klart genomtänkt syfte och möjlighet att avsätta den tid, och det engagemang som krävs för att det ska bli bra. Det kan vara ett bra sätt att visa upp och snabbt nå ut med vad som sker i biblioteket, skapa dialog och inhämta synpunkter, fånga upp nya användare med mera.

Vilka frågor och dilemman kring sociala medier och bibliotek är aktuella för er i nuläget? 

Här framkom många olika tankar, behov och utmaningar. Biblioteken pekar på vikten av ökad kunskap inom en rad områden såsom MIK, upphovsrätt, filterbubblor, integritet, framgångsrik kommunikation och vilka på biblioteken som arbetar med sociala medier och hur organisationen kring detta bör byggas upp. Flera pekar även på vikten av att ha en strategi kring sociala medier som är en del av bibliotekets långsiktiga arbete. Några enkätsvar:

  • Vi får inte ta för givet att alla använder sociala medier och helt förlita sig på dessa som informationskanaler. Man vill gärna visa vad som händer på biblioteket samtidigt som det är viktigt att hålla sig till riktlinjer om att inte visa ansikten på barn tex – detta kan ibland kännas som en svår balansgång.
  • Integritetsfrågorna som övervakningsfrågorna – spårbarheten, algoritmerna, sociala graferna aktualiserar: dilemmat att både vara närvarande i sociala medier, bidra till ökad digital delaktighet och samtidigt säkra den digitala integriteten i våra egna tjänster + i bibliotekens verksamhet för ökad digital delaktighet. Med tanke på den negativa utvecklingen av Internet idag, med ökad kontroll och övervakning av företag och stater, känns det inte rimligt att oreflekterat introducera medborgare till potentiellt integritetskränkande sociala medier.
  • Att använda sociala medier utifrån uppdrag och vision. Det blir mest information och boktips. Skulle vilja använda sociala medier på ett mer nyanserat sätt.
  • Det är att få fler i personalen att engagera sig i det, men framför allt att nå ut till fler medborgare.
  • Utvärdering av vårt arbete med sociala medier – når vi ut, till vem når vi, får arbetet med sociala medier någon effekt?
  • Integritet – vår och våra användares. Information om sökkritik och filterbubblor. Upphovsrättsliga frågor.

Tack till alla ni som medverkade i enkäten.

algoritmer Olof Sundin föreläste om Algoritmernas logik 160202.

Presentation av arbetsgruppen 2010-2016

Arbetsgruppen bildades 2010 då Biblioteksrådet i Stockholms län via Regionbibliotek Stockholm i samverkan med Ekerö kultur & bibliotek anordnade en heldagsworkshop om sociala medier. Syftet var att diskutera strategier och policy för sociala medier på biblioteken. En ny konferens arrangerades 2012 på Södertörns högskola då kommunikation och interaktion stod i fokus. 2014 anordnades ytterligare en konferens med inriktning integritet och juridik, samt en heldag 2015 som tog upp frågor kring normkritik, bilder och ungas digitala närvaro. Våren 2016 ordnades en halvdag om algoritmer och filterbubblor.

Biblioteksrådets arbetsgrupp Sociala medier på biblioteken har bestått av medarbetare från olika bibliotekstyper i länet, deltagarna har skriftat genom åren men flera har varit representanter från de bibliotek som ingått i Biblioteksrådet. Regionbiblioteket har genomgående varit sammankallande. Arbetsgruppen har gemensamt omvärldsbevakat, diskuterat aktuella frågor och teman, bloggat och planerat. Det stora värdet har varit den samverkan och fortbildning som skett över biblioteksgränserna där vi har haft mycket att lära av varandra. Ett koncept som vi tror är värdefullt för Biblioteksrådets fortsatta arbete inom nya områden.

Deltagarna har bestått av representanter från Regionbibliotek Stockholm, Ekerö kultur & bibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Bibliotek Botkyrka, Riksdagsbiblioteket, Södertörns Högskolebibliotek, Blackebergs gymnasium, Handelshögskolans bibliotek och Bibliotek Sundbyberg.

Om Biblioteksrådet För att utveckla en bra samverkan mellan olika bibliotek i länet bör samverkansformerna formaliseras genom inrättandet av ett regionalt biblioteksråd. Biblioteksrådet träffas tre gånger per år med representanter från landstingets kulturförvaltning, folkbibliotek, skolbibliotek, högskolebibliotek, specialbibliotek, bibliotek inom Stockholms läns landsting och Regionbibliotek Stockholm. Syftet med rådet är att initiera fortbildning, utvecklingsprojekt, marknadsföringsinsatser och annat som ger samverkansvinster. I rådets arbete bör frågor av nationell, regional och lokal karaktär beaktas.

Cryptoparty på Mälardalens högskola i Västerås – skydda din personliga integritet och data på webben

Workshop

Tisdagen den 10 maj hölls ett ”cryptoparty” vid Mälardalens högskola i Västerås i relation till Biblioteksdagarna. Arrangörer för ”partyt” och efterföljande paneldebatt var Svensk biblioteksförenings digitala nätverk DIGIBIB, i samarbete med Kungliga biblioteket, Digitala biblioteket på Stockholms stadsbibliotek och DFRI – Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter. Dessutom med stöd av Mozilla. Dagen leddes av Åke Nygren, Digitala biblioteket och Elisabet Ahlqvist, Kungliga biblioteket.

Cryptopartyn utgår från en internationell gräsrotsrörelse där tanken är att vanliga människor ska kunna lära sig mer om kryptering och andra sätt att skydda sin digitala integritet och personliga data. Rörelsen växte fram i USA som ett motstånd mot massövervakning och NSA (National Security Agency) och i Sverige FRA.

Den workshop som hölls i Västerås tog både upp hur privatpersoner kan skydda sig mot digital övervakning och hur folkbibliotek kan hjälpa sina användare att göra detsamma. Under tre timmar diskuterades internet och integritetsfrågor vid fyra stationer.

Stationerna tog upp appar som krypterar samtal och chatt samt sms, säkrare lösenord och att upptäcka spårare på internet med hjälp av olika add-ons i Firefox. Sökmotorn Tor (The Onion Router), som låter användare surfa anonymt, diskuterades också.

Appar som krypterar

Den smarta telefonen är mycket populär, men inte så säker när det gäller säkerhet och anonymitet. Inom temat appar visades några exempel på appar som skyddar din privata data i smarta telefoner.

Appar som kan användas för att chatta och skicka sms krypterat är Signal och ChatSecure. Båda finns för iOS och Android och är byggda med öppen källkod. ChatSecure är främst avsedd för krypterad chatt, medan Signal också krypterar telefonsamtal.

Se dina ”spårare” på webben 

Lightbeam är en add-on för Firefox som visualiserar din surfhistoria. Den kan också visa vilka sajter som ”spårar” eller ”övervakar” dig samt hur olika sajter  är sammankopplade med varandra. En spårare kan t.ex. vara Google Analytics eller olika reklamaktörer.

Google Analytics och cookies håller som bekant koll på vilka sajter du besöker och vad du gör där. Med Lightbeam kan du blockera dessa. AdBlocker och Ghostery är liknande add-ons.

Tor – sökmotor som inte spar din data

Med Tor (The Onion Router) går det att surfa anonymt på nätet. Tor kan enkelt laddas ner på webben och används t.ex. av människorättsaktivister som anonymt behöver kunna rapportera om orättvisor i världen.  Även journalister och visselblåsare använder Tor.

Frågan om inte Tor också kan användas för kriminella syften togs upp. Ledaren för workshopen menade dock att den personliga integriteten för alla människor alltid går i första hand som en ren principsak.

En sista station tog upp vikten av säkra lösenord, men det samtalet hann undertecknad inte delta i.

Vad folkbibliotek kan göra för användares digitala integritet:

  • Minimera risken för att digital information från tidigare användare är tillgänglig
  • Använda  nedlåsningsverktyg och verktyg för rensning av datorer
  • Minimera åtkomst till loggar – Vem har tillgång till vad?
  • Minimera ”över-axeln” åtkomst till information
  • Minimera spridningen av information om användare
  • Plocka bort onödiga spårningstjänster
  • Lära användare om integritet på internet och tillhandahålla tekniska lösningar för det på bibliotek

Sammantaget – tänk till kring din egen och dina biblioteksanvändares personliga integritet på webben.

Läs mer om Cryptopartyn

Staffan Rundberg, Biblioteket vid Handelshögskolan i Stockholm

 

13267692_1159696877382512_2589940294409821390_n13308426_1159639597388240_6017488591119479757_o

Foto: Staffan Rundberg

Sökkritik – reflektioner från Olof Sundins föreläsning om infobubblor & algoritmernas logik

I veckan ordnade vi en tematräff med en föreläsning av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Föreläsningen handlade om hur Google och andra aktörer förändrar villkoren för hur kunskap och kultur kommuniceras i samhället. Mycket handlade om Googles och andra nätjättars ranking av sökresultaten, om de filterbubblor vi befinner oss i och vad detta får för följder. En av dem som deltog på tematräffen är Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola. Cilla skrev en mycket bra sammanfattning från föreläsningen på bloggen Vad gör de i biblioteket? (En blogg på Pedagog Stockholm) och vi bad om att få dela den här.

Sökkritik
var en term som jag hörde första gången idag, under en föreläsning av Olof Sundin, anordnad av Regionbibliotek Stockholm med rubriken Bibliotekariers arbete och algoritmernas logik.

Med sökkritik menade Sundin att vi måste inta ett kritiskt förhållningssätt till de söktjänster vi använder, inte bara till enskilda källor.

Han berättade om hur rangordningen av träffar i sociala medier och söktjänster påverkas av våra egna tidigare aktiviteter och våra vänner. Detta är särskilt påtagligt när vi använder smarta telefoner, där vi alltid är inloggade i olika tjänster. Det finns förstås fördelar med det, vi hittar kanske precis det vi letar efter. Men nackdelarna brukar innefattas i begreppet filterbubbla – vi får bara bekräftelse på våra egna tankesätt och värderingar.

För några decennier sedan filtrerades information mest genom olika människor. Det kunde vara tidningsredaktioner som valde nyheter, bibliotekarier som gjorde urval för inköp, lärare som tillhandahöll läromedel och muntlig information, bokförlag som bestämde vad de skulle ge ut etcetera. Idag kommer en stor del av vår information från webben och filtreras av söktjänster. Vi har svårare att förstå de villkor som gäller för vilken information vi möter, vi känner inte riktigt till de algoritmer som styr vad som dyker upp på våra skärmar.

Algoritmer står i det här sammanhanget för de uträkningar som ligger bakom hur sökresultat presenteras till exempel på Google eller Youtube. Det kan alltså handla om anpassningar till personen som söker, men bland annat handlar det om att lyfta fram sådant som är populärt på olika sätt. Filmer i Youtube som många sett, gillat och kommenterat presentas högt upp i träfflistorna, webbplatser som många länkar till kommer högt hos Google.

Olof Sundin kallade det för att människor är ”algoritmanpassade” när de förmår manipulera söktjänster att ranka vissa träffar högt.  Olika företag sökoptimerar sina webbplatser för att de ska dyka upp i träfflistorna, och Olof Sundin tyckte att kunskaper om detta behövs hos oss som söker information, vi behöver vara sökkritiska och inte endast passivt godta det Google med flera ger oss.

Olof Sundin hade ett förslag till vad som skulle kunna vara bibliotekariers ethos:

Bibliotekariers ethos kan sägas vara att en vilja att skapa förutsättningar för lärande, bildning, upplevelser, forskning, och informerat medborgarskap genom tillgängliggörande av information, kunskap och kultur, samt genom en vilja att utgöra en kritisk och kunnig röst för och om informationens/kulturens frihet och även individens integritet.

Fint, eller hur?

Utifrån detta diskuterades vårt arbete i förhållande till söktjänster och sociala medier. Frågor som diskuterades av Olof Sundin och senare togs upp i gruppsamtal var bland annat om vi i skolan bör undervisa mer om söktjänster och deras algoritmer och göra bilden av att söka information mer komplex, om man på folkbibliotek kan motverka filterbubblan genom att rekommendera andra söktjänster än Google, hur olika sätt att komma åt Internet i publika lokaler påverkar hur mycket data som samlas in från oss användare med mera.

Föreläsningen och diskussionerna gjorde att jag känner mig bekräftad i en del av mitt arbete där jag trevat runt lite – det gäller sådant som att titta tillsammans och fundera över vad som händer när vi söker information på webben. Det är helt klart viktigt att förstå vad det är man gör. Dessutom fick jag ett ord för den där nya faktarutan som dyker upp till höger i datorn när man googlar: Google knowledge graph heter den – nu vet jag det.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild från Olof Sundins föreläsning. Foto: Annika Lissenko

Cilla Dalén bloggar regelbundet om skolbiblioteksfrågor och annat intressant på bloggen Vad gör de i biblioteket? – En blogg på Pedagog Stockholm.

Bibliotekariers arbete och algoritmernas logik

Biblioteksrådets arbetsgrupp för sociala medier bjuder in till en förmiddag om Bibliotekariers arbete och algoritmernas logik
den 2 februari 2016.

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet kommer att hålla en föreläsning som tar sin utgångspunkt hur Google och andra nya aktörer förändrar villkoren för hur kunskap och kultur kommuniceras i samhället. Frågor som Googles ranking, bibliotekariers ethos och bibliotekens förändrade arbetsformer kommer att vara i förgrunden. Föreläsningen ramas in av en diskussion kring vilka bidrag bibliotekarier kan göra till människors medie- och informationskunnighet och i förlängningen därmed bidra till ett demokratiskt samhälle.

Tid: 2 februari 2016. Klockan 9.00 – 12.30

Plats: Saturnus konferens, vid Slussen http://saturnuskonferens.se

Kostnad: 300 kronor, moms tillkommer.

Anmälan: Via länken senast 2016-01-21 Anmälan

Välkommen!

För mer info:
Cecilia Bengtsson: cecilia.m.bengtsson@stockholm.se

Olof Sundin

Olof Sundin

Formatdag i Västerås 17/11 – ”Användarvillkoren som ingen läser”

Vilket djur är du? Eller vilken färg? Och vem av dina Facebook-vänner borde du vara sambo med? Vi är kanske många som någon gång har gjort ett liknande test på Facebook och smålett åt resultatet. Vad vi kanske tänkt mindre på är vilken information om oss själva, och våra Facebook-vänner, som vi lämnar ut till testapplikationen när vi gör testet. Att vi ger bort data även om våra vänner kanske vi inte tänker på, men för att applikationen ska veta vem du borde vara sambo med måste den också få tillgång till din vän-lista. Vi har med andra ord inte kontroll över vem som via social media får tillgång till information om oss själva, då den t.o.m. kan ges bort av våra egna Facebook-vänner. Vännerna är dock troligtvis oanandes om att de gör just det när de vill veta vilken färg de är.

Detta pratade Johanna Lundeberg, journalist och språkvårdare, om vid årets Formatdag den 17/11 vid Västerås stadsbibliotek. Temat för dagen var ”Big data – information i överflöd”. Johanna höll en engagerande, tankeväckande och underhållande föreläsning med rubriken ”Användarvillkoren som ingen läser – så använder företagen din information”.

Johanna ville med sin presentation få oss att tänka till kring den data vi lämnar ut om oss själva, (frivilligt och ofrivilligt), vad det är vi godkänner i avtal (eller snarare varför vi inte läser dem) och vad olika e-tjänster som e-handel och molntjänster kan göra med den information vi lämnar ifrån oss.

Johanna poängterade att hon inte ville måla upp en bara negativ bild av internet, social media, e-handel och e-tjänster, men att vi alla borde tänka mer aktivt kring dessa och integritet . Hon menade att vi i synnerhet bör läsa avsnitt i avtal om hur personuppgifter behandlas och att vi bör fatta ett aktivt beslut varje gång vi ska lämna uppgifter om oss själva eller godkänna villkor på nätet. Vi mäktar kanske inte läsa allt (att villkoren ofta tycks kilometerlånga är en trolig orsak till att vi inte läser dem), men borde alltid fråga oss vem som kommer att använda våra uppgifter och hur. Johanna tipsade om att ställa sig följande frågor:

Är det för bra för att vara sant?

Är det relevant att lämna info?

Förbinder jag mig till något?

Vem visste för övrigt att molntjänster som Dropbox kan läsa och skanna våra uppladdade dokument om de önskar? Att det finns appar som kan läsa sms och kontaktlista visste vi kanske inte heller.

Och vill du veta vilket djur du är, varför inte fråga en vän i verkliga livet istället? Den personen lämnar nog inte ut din fysiska telefonbok (om du fortfarande har en sådan) till en tredje och okänd part för att ge dig svaret att du är en tupp…

Rapport – Användarvillkoren som ingen läser 

Staffan Rundberg, Biblioteket, Handelshögskolan i Stockholm

12278982_1043868768965324_7706062157782956164_n

Foto: Staffan Rundberg

Förväntningar och verklighet – bibliotek och sociala medier i samspel

Konferensen Makt, sociala medier och kommunikation inleddes med en föreläsning av Maria Kronqvist-Berg, ”Förväntningar och verklighet – bibliotek och sociala medier i samspel”. Maria Kronqvist-Berg doktorerade vid Åbo akademi 2014 med avhandlingen Social media and public libraries.  Maria Kronqvist-Bergs forskningsprojekt inleddes 2008 och handlar om bibliotekens informationsaktiviteter på sociala medier, och speglar skillnader mellan biblioteksanvändares och bibliotekspersonal förväntningar och upplevelser av dessa.

Maria Kronqvist-Bergs presentation tog sin utgångspunkt i begreppet bibliotek 2.0 och de tidiga åren efter de sociala mediernas intåg. Bibliotekspersonalens förväntningar på bibliotekens närvaro i sociala medier var höga. Sociala medier skulle leda till marknadsföring, kommunikation, interaktion och utveckling, skapa intresse och efterfrågan, nya kunder, osv.

Maria menade att diskursen som fördes i medier och bloggar  ställde höga krav även  på biblioteken i och med anpassningen till sociala medier. Bibliotekarie 2.0 skulle vara social kompetent, tekniskt kompetent, kreativ, kommunikativ, vara journalist, osv… En bibliotekarie kan inte ha alla dessa kompetenser utan det handlar om att bygga upp team med kompletterade kunskaper, enligt Maria.

I sin forskning undersökte Maria även kundernas/användarnas förväntningar under samma tidsperiod. De efterfrågade ofta traditionella tjänster, service ansikte mot ansikte, att få information. För användarna var det inte lika viktigt att få bilder på och presentationer av bibliotekarier, vilket kanske går lite tvärtemot vad bibliotekspersonal ofta tror är viktigt.

Maria visade exempel på hur biblioteken försöker skapa interaktion med användarna i sociala medier, genom att ställa frågor, ge information om nya böcker, länka till bra digitala resurser. Bibliotekens informationsaktiviteter på Facebook leder ibland till kommunikation, men ofta är det bibliotekspersonal som syns i kommentarsfältet. Svårigheten att nå ut till nya användare består, en erfarenhet som många bibliotekarier antagligen delar. Maria betonade även att biblioteken är bra på att dela länkar och information, men kanske kan göra ett mer specifikt urval, tipsa om annorlunda källor och vinkla på annat sätt. Användarna hittar till de stora källorna ändå.
Undersökningen visade även att det är rätt sällsynt för kunderna att använda bibliotekets Facebooksida för att få svar på frågor, men biblioteken svarar snabbt när detta sker.

Föreläsningen väckte även frågor kring vad som är bibliotekens uppgift i sociala medier; Att underhålla? Att informera? Att lyfta fram det biblioteken är bra på?  Om bibliotekens främsta uppgift i sociala medier är att informera, finns det många olika sätt att göra detta på. Att samtidigt försöka underhålla är ett sätt som kan funka bra, trodde Maria.

Föreläsningen med Maria Kronqvist-Berg filmades så nu kan du ta del av den här nedan. Fler filmer från konferensen kommer läggas ut här på bloggen framöver, håll utkik.


//Hanna Johansson, Regionbibliotek Stockholm