Etikettarkiv: bibliotekarier

Förväntningar och verklighet – bibliotek och sociala medier i samspel

Konferensen Makt, sociala medier och kommunikation inleddes med en föreläsning av Maria Kronqvist-Berg, ”Förväntningar och verklighet – bibliotek och sociala medier i samspel”. Maria Kronqvist-Berg doktorerade vid Åbo akademi 2014 med avhandlingen Social media and public libraries.  Maria Kronqvist-Bergs forskningsprojekt inleddes 2008 och handlar om bibliotekens informationsaktiviteter på sociala medier, och speglar skillnader mellan biblioteksanvändares och bibliotekspersonal förväntningar och upplevelser av dessa.

Maria Kronqvist-Bergs presentation tog sin utgångspunkt i begreppet bibliotek 2.0 och de tidiga åren efter de sociala mediernas intåg. Bibliotekspersonalens förväntningar på bibliotekens närvaro i sociala medier var höga. Sociala medier skulle leda till marknadsföring, kommunikation, interaktion och utveckling, skapa intresse och efterfrågan, nya kunder, osv.

Maria menade att diskursen som fördes i medier och bloggar  ställde höga krav även  på biblioteken i och med anpassningen till sociala medier. Bibliotekarie 2.0 skulle vara social kompetent, tekniskt kompetent, kreativ, kommunikativ, vara journalist, osv… En bibliotekarie kan inte ha alla dessa kompetenser utan det handlar om att bygga upp team med kompletterade kunskaper, enligt Maria.

I sin forskning undersökte Maria även kundernas/användarnas förväntningar under samma tidsperiod. De efterfrågade ofta traditionella tjänster, service ansikte mot ansikte, att få information. För användarna var det inte lika viktigt att få bilder på och presentationer av bibliotekarier, vilket kanske går lite tvärtemot vad bibliotekspersonal ofta tror är viktigt.

Maria visade exempel på hur biblioteken försöker skapa interaktion med användarna i sociala medier, genom att ställa frågor, ge information om nya böcker, länka till bra digitala resurser. Bibliotekens informationsaktiviteter på Facebook leder ibland till kommunikation, men ofta är det bibliotekspersonal som syns i kommentarsfältet. Svårigheten att nå ut till nya användare består, en erfarenhet som många bibliotekarier antagligen delar. Maria betonade även att biblioteken är bra på att dela länkar och information, men kanske kan göra ett mer specifikt urval, tipsa om annorlunda källor och vinkla på annat sätt. Användarna hittar till de stora källorna ändå.
Undersökningen visade även att det är rätt sällsynt för kunderna att använda bibliotekets Facebooksida för att få svar på frågor, men biblioteken svarar snabbt när detta sker.

Föreläsningen väckte även frågor kring vad som är bibliotekens uppgift i sociala medier; Att underhålla? Att informera? Att lyfta fram det biblioteken är bra på?  Om bibliotekens främsta uppgift i sociala medier är att informera, finns det många olika sätt att göra detta på. Att samtidigt försöka underhålla är ett sätt som kan funka bra, trodde Maria.

Föreläsningen med Maria Kronqvist-Berg filmades så nu kan du ta del av den här nedan. Fler filmer från konferensen kommer läggas ut här på bloggen framöver, håll utkik.


//Hanna Johansson, Regionbibliotek Stockholm

Annonser

Trendspaning bland bibliotekarier

Hur ser användningen av sociala medier egentligen ut bland oss bibliotekarier? Vad är på väg in och vad är på väg ut? Här kommer några korta spaningar.

Det första jag kom att tänka på när jag skulle skriva det här inlägget, var hur åldersstrukturen ser ut bland oss som arbetar på bibliotek. Det finns ju statistik som visar hur användningen av sociala medier varierar mellan olika åldrar.

På biblioteken är vi lite äldre än hur normalfördelningen i befolkningen ser ut. Tabellen är hämtad från SCB.se och visar anställda inom bibliotek, arkiv, etc, i kommunal sektor (var enklast att få fram) året 2010. Tabellen visar ålder och kön. (Klicka för större bild.)

bibliotekarierarkivarier2010

Vi får läsa tabellen med reservation för att där även ingår arkivarier (mkt färre än bibliotekarier) samt att den bara visar kommunal sektor, året 2010. Det vi kan se är att de flesta bibliotekarier är över 30 år gamla. Den största enskilda åldersgruppen är 60-64 år. En stor majoritet är kvinnor.

Om vi börjar med att titta på den mest använda tjänsten i Sverige – facebook – så finns det en del intressant statistik, som kanske kan appliceras på bibliotekarier. De riktigt stora användargrupperna av facebook i Sverige finns i åldrarna upp till 35 år. Se Internetstatistik och Socialbakers. Här har facebook ett stort genomslag och en majoritet är inne på fb minst en gång i veckan.

Sofie Nilssons text om gymnasieungdomar föreslår att facebook är på väg UT bland unga. Man kan se att facebook fortfarande är på väg IN bland de äldre. Det är särskilt tydligt i gruppen 55+. Många bibliotekarier finns i den åldersgruppen.

För att få lite mer input från mina bibliotekariekollegor, ställde jag frågor på twitter samt i facebookgruppen BiblFeed. Vad är på väg ut och vad är på väg in? Vad använder du? (Frågan avsåg den professionella användningen, inte fritidsanvändningen.)

De svar jag fick, från ett 15-tal sociala medier-vana bibliotekarier, var att de tjänster som används hyfsat mycket och är stabila, det är twitter, facebook och instagram.

Som man frågar får man svar. Jag bedömer att det finns några hundra bibliotekarier på twitter och att uppåt tio procent av bibliotekarierna i Sverige twittrar. Det är ändå en ganska hög andel i en yrkesgrupp. (Det finns bara runt 300 000 twitterkonton totalt i Sverige. Källa: Twittercensus) Själv har jag använt twitter i fyra år.

Facebook har ungefär hälften av Sveriges befolkning (54%) och enligt den statistik som jag presenterade ovan, borde facebook fortfarande vara på väg IN bland bibliotekarier. Några yngre bibliotekarier som svarade mig uttryckte dock en trötthet över facebook och menade att anledningen till att de är kvar är vissa användbara grupper där man kan lyfta yrkesrelaterade frågor. Dessutom har alltfler bibliotek facebooksidor som måste skötas i tjänsten. Mitt eget facebook-konto har funnits i snart sex år.

Vad gäller instagram, så är det svårt att få fram tillförlitlig statistik, men enligt en uppgift ska det finnas 600 000 instagramkonton i Sverige. Hur många bibliotekarier som instagrammar är oklart, men själv har jag använt tjänsten i två år.

Vad är då på väg ut? Inte mycket talar för att facebook är på väg ut bland bibliotekarier. Frågan är lite komplicerad, eftersom jag upplever att det finns en hel del ”early adopters” bland bibliotekarier, men att den stora massan aldrig upptäcker de tjänster som ”spjutspetsarna” använder alternativt börjar använda dem flera år senare.

Några tjänster har/haft sina trogna användare, men fick aldrig det där genomslaget på bibliotek som några av oss trodde på. Delicious, Flickr (dock fått viss renässans genom ny app), wikis och en hel massa gamla tjänster som kom ungefär 2007, varav en hel del inte finns kvar längre. De platsbaserade Foursquare och Gowalla fick inte det stora genombrottet som många trodde på, inte bland bibliotek/bibliotekarier i alla fall (Gowalla lades ner 2012).

Vad är på väg in? Här fick jag flera spännande svar. Pinterest ville flera framhålla som en tjänst för bibliotekarier och bibliotek. Peter Alsbjer postade en länk till bland annat sin egen Pinterestsida och skrev:

Du lär inte komma förbi Pinterest, I USA det tredje största sociala nätverket och det som enl uppg växer snabbast. 80 % av deltagarna är kvinnor – bara det påminner om något bekant.

Något som framhölls av andra var social läsning. Läs mer om det på bloggen Mediesprånget.

Rent allmänt är trenderna inom sociala medier som framhålls av sociala medier-experter 2013 dessa:

Kundtjänst vill jag skriva några ord om, för här tror jag det finns en del att utveckla för biblioteken, på t ex facebook och twitter. Institutioner/myndigheter, och företag, som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan fler år etablerat kundtjänst på facebook. Jag tycker att fler bibliotek kunde pröva att använda facebook på det sättet, även om det inte är helt okomplicerat.

Bibblan svarar, som jag arbetar med, har under 1,5 år använt sig av twitter för att fånga upp (söka upp) frågor på nätet. Det har fungerat mycket bra, så tillvida att människor blir positivt överraskade av att få svar från en bibliotekarie, helt oväntat, i sitt flöde. Här är det inte kvantiteten ”referensfrågor” som är det viktiga, utan kvaliteten i att ge oväntad hjälp till människor och därmed sprida en positiv bild av bibliotek/bibliotekarier som hjälpsamma och kunniga.

Vad tror du? Vill du lägga till något som jag har missat?

/ Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm

AST_bild_liten